Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Dvärgmaskrosor växer i samma miljöer som sandmaskrosor och ofta på samma lokaler. De är sannolikt mindre uppmärksammade.
Taxasida
dvärgmaskrosor
Taraxacum sect. Obliqua
(Dahlst.) Dahlst.
dvärgmaskrosor är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Översikt
Översikt
dvärgmaskrosor är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Taraxacum sect Obliqua
Vetenskapligt namn, fullständig form
Taraxacum_sect._Obliqua (Dahlst.) Dahlst.
Svenskt namn
dvärgmaskrosor
norwegianBokmal
kystløvetann-gruppa
norwegianNynorsk
kystløvetann-gruppa
Danskt namn
dværgmælkebøtte
Foton
Inga foton finns för detta taxon.
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Sektionen innehåller i Sverige endast två småarter, som båda huvudsakligen förekommer vid havet. Båda är småvuxna och skiljer sig från sandmaskrosorna genom djupare gul färg på blommorna och fler flikar på bladen. Förmodligen är sektionen väl uppmärksammad under inventeringen, eftersom de små maskrosorna är lätta att känna igen.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gamla bofasta småarter.
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1920 Taraxacum, the section Obliqua Dahlst.
This section with only two apomictic taxa (cf. Fl. Eur. 4/1976, p. 338) is restricted mainly to NW. Europe.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Komplex av apomiktiska arter av vilka endast de två följande påträffats i Skåne.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Dvärgmaskrosor växer på betade torrängar och örtrika torrbackar på lätt jord, helst sand eller sandig morän. De är småvuxna och därför beroende av att vegetationen hålls kort och gles genom ett rätt intensivt bete.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Dvärgmaskrosorna påminner om och växer i samma miljöer som sandmaskrosorna. De skiljs från dessa genom att bladen oftast har fler flikar, blommorna är mörkare gula och ihoprullade. Frukterna är gråaktiga. Två arter är funna på Öland.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Denna sektion omfattar bara två arter: dvärgmaskros T. obliquum och pysslingmaskros T. platyglossum. De urskildes inte förrän i början av 1900-talet; under 1800-talet användes namnet T. corniculatum (på Gotland hos Eisen & Stuxberg 1869) för såväl dvärgmaskrosor som (en stor del) sandmaskrosor sect. Erythrosperma. Dahlstedt beskrev (efter E. Fries 1814) dvärgmaskros 1905 och uppgav den från bl.a. Gotland.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
I landskapet finns sektionens båda arter dvärgmaskros T. obliquum och pysslingmaskros T. platyglossum. De växer på torr, naturlig gräsmark i betesmarker, på strandhedar och i hällmarksängar. Troligen förbisedda, vanligast i Göteborgs skärgård, även längs Vänern och sällsynt på mycket fina naturbetesmarker på Falbygden, i Ätradalen och på Vänerslätterna. 32 lokaler i 24 rutor (3 %).
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Denna sektion är utpräglat sydlig och och den går normalt inte norr om Mälardalen.