drabor

I Härjedalen finns två gulblommiga Draba-arter, gulldraba D. alpina och sanddraba D. nemorosa, samt fyra vitblommiga. De senare hör samtliga till sektionen Leucodraba DC., är nära besläktade och ibland svåra att skilja. Isdraba Draba nivalis vållar dock inga problem. Den är lätt identifierad genom bl a den isgråa färgen, som förorsakas av tätt ställda, små stjärnhår. Typiska exemplar av grådraba Draba incana och bergdraba D. norvegica är också karakteristiska (se under dessa). Det finns dock, som jag har upplevt det, en gråzon där man finner Draba incana med glesbladig stjälk, D. norvegica med fler än två stjälkblad samt fjälldraba D. daurica. Dessa kan vara svåra eller omöjliga att bestämma i fält eller från magra herbariekollekter, i varje fall av en ickespecialist. Situationen kompliceras även av att hybrider kan förekomma. Dessa torde dock som regel vara sterila och ha snabbt aborterande skidor. Jag har haft stor hjälp av en nyskriven "Släktet Draba i Västerbottens län" av Hellqvist (1990) samt av ett omfattande arbete av Mulligan (1976).