contortatall

Contortatall finns planterad i mindre skogsbestånd har och var i landskapet. Idag får den inte längre planteras söder om 60:de breddgraden och följaktligen inte i Halland. Vi har inga rapporter om självföryngring.

Arten härstammar från västra Nordamerika.

Enligt SVS och vara egna noteringar finns contortabestånd i bl a följande socknar: Laholm, Våxtorp, Veinge, Knäred, Söndrum, Enslöv, Torup, Vessige, Gällared, Gunnarp, Rolfstorp. I Tönnersjöhedens försökspark finns ett par bestånd.

Se Pinus contorta subsp. contorta och murraytall Pinus contorta subsp. murrayana

Se strandtall Pinus contorta var. contorta.

Se vanlig contortatall Pinus contorta var. latifolia

Planterad som skogsträd och kvarstående.

Av skogsbolagen planterad som skogsträd på föryngringsytor i större omfattning sedan 1960-talet. Framförallt hyggen med rikligt aspuppslag har beskogats med contorta (L. Öhman, MoDo). Ett av landets äldsta contortabestånd, utsatt redan för ca 60 år sedan, finns i Gudmundrå N Ödsberget strax V om väg 90 (Å. Oscarsson, SCA). Den största sammanlagda arealen med contorta i landskapet har för närvarande SCA med ca 17 500 ha (S. Lindeborg i brev), medan MoDo har ca 3 000 ha (P. Rytterstedt enl L. Öhman) , Domänverket 410 ha (A. Englund i brev) och Graningeverken 678 ha (B. Risberg i brev). Någon nämnvärd utökning av contortaarealen planeras i varje fall för närvarande ej i Ångermanland. Tidigare förekom det även att ej överlevande plantor i vanliga tallplanteringar ersattes med contortaexemplar, som tack vare sin snabbväxthet kunde hinna ikapp de omgivande ungtallarna. Sådana blandbestånd anses dock numera ej önskvärda.

Contortatallen infördes som skogsträd i senare delen av 1900-talet; dess hemland är västra Nordamerika. I Sverige odlas nästan enbart var. latifolia, vanlig contortatall; var. contorta, strandtall, från Nordamerikas stillahavskust, föredrar ett mera oceaniskt klimat. Belägg (i S) från två lokaler har bestämts till var. latifolia av K. I. Christensen 2002 respektive 2000: Kalmar Kläckeberga kulle intill (SV) grusväg mellan Lindsdal och Värsnäs (4G7g 3615), ett tiotal unga träd 2002 (TsB) och Vetlanda Lemnhult 600 m SV Trollebo (6F0d 3637), vägkant, 1992 (TM). I övrigt saknas uppgifter om rastillhörighet i inventeringsmaterialet.

Contortatall härstammar från västra Nordamerika. Den planterades i Sverige, från 1970-talet och framåt, främst i de södra delarna av Norrland. Planteringar av contortatall på Öland är täta, risiga och svårgenomträngliga. Det finns några fynd där trädet är kvarstående men även småplantor är rapporterade.

Barren är mörkgröna med doft av citrus och kottarna har asymmetrisk bas.

Contortatall delas in i underarterna murraytall subsp. murrayana och subsp. contorta, den sistnämnda med varieteterna strandtall var. contorta och vanlig contortatall var. latifolia. Endast var. latifolia är vanlig i odling. De få öländska beläggen är inte bestämda till underart eller varietet.

Kulturflykting och kvarstående, tillfällig.

Inte lika ofta planterad på Gotland som i norra Sverige; under perioden 1988–91 inköpte Skogsvårdsstyrelsen dock över 50 000 plantor (Niklasson 1991). Fröplantor ej noterade.

Contortatall har införts från västra Nordamerika. Den har tidigare planterats som skogsträd i liten utsträckning i landskapet men får numera inte planteras i södra Sverige. Är påträffad kvarstående.

Contortatallen som planterats över stora arealer i norra Sverige är någon gång försöksplanterad som skogsträd i Sörmland. Ingen självspridning har konstaterats.

Ursprunglig i västra Nordamerika; sedan 1970-talet odlad som skogsträd, speciellt i norra delarna av Sverige. 

På stora arealer, särskilt i norra delen av landskapet, har contortatall (vanligen kallad ”contorta”) planterats i monokultur för virkesproduktion. De äldsta plantagerna är (2018) i gallringsåldern. På bördig mark, som tidigare varit klädd av granskog, kan den utvecklas till buske i stället för träd. På ordinär mager skogsmark växer den i trädform, snabbare än tall. I Axmars naturreservat i Skog står den som inslag i blandskog med tall, gran, björk och asp. I Stakholmen i Hassela, i en sydvänd slänt mot vägen intill ungskog av contorta, sågs 2011 en mängd plantor, som bara var ett par dm höga. På andra sidan av vägen, där ingen contorta var planterad, fanns den också föryngrad, tillsammans med lupiner.

Contortatall har i allmänhet inte noterats under inventeringen, eftersom den bedömts som odlad.