Ingemar Gustafsson
2019-05-28
Taxasida
vårklynne
Valerianella locusta
(L.) Laterr.
vårklynne är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Ingemar Gustafsson
Översikt
Översikt
vårklynne är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- vårklynne
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Valerianella locusta
Vetenskapligt namn, fullständig form
Valerianella locusta (L.) Laterr.
Svenskt namn
vårklynne
norwegianBokmal
vårsalat
norwegianNynorsk
vårsalat
Finskt namn
rantavuonankaali
finlandSwedish
vårsallat, vårklynne
Danskt namn
Tandfri vårsalat
Foton
Patrik Engström
Väddö 2022-05-28
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2015-05-02
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Vårklynne är ursprunglig på glesbevuxna, sandiga/grusiga eller steniga/blockiga havsstränder och på strandhedar. Någon gång har den ettåriga arten också uppträtt som åkerogräs och banvallsväxt.
Vårklynne odlas även som sallatsväxt och efter odling kan den dyka upp som självsått trädgårdsogräs.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Gellerstedt (1852) och Hartman (1864) antyder en förekomst i Närke men det är osäkert vad uppgifterna avser.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gammal bofast art.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
3; först publicerad från onämnd plats efter okänd sagesman av HARTMAN (1832) (Västmanland), senare under 1800-talet från två namngivna lokaler på Mälarslätten: Kolbäck "vid Strömsholms Stuteri stänglar af en alldeles förtorkad Fedia, som till frukten afviker från våra kända svenska arter" 1843 (FRIES 1843). Tydligen utgången redan 1846: "Den af Herr Professorn nämnda Fedia har jag många gånger med mycken noggrannhet eftersökt vid Strömsholm, men ingenstädes der funnit den" (Wall i brev till E. Fries, UUB). Publicerad av WALL (1852) såsom V. olitoria med anm.ärkning, att han aldrig återsett den. - Yllesta (Iverus 1875; id. 1877: "Potatesland, odlad fet jord sälsynt") -1894 (Hj. Karlsson, VÄ, 1 ex.).
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1739 Valerianella locusta (L.) Lat.
This variable species occurs in W., C. and SE. Europe and adjacent parts of Africa and Asia. It was earlier a kitchen-garden plant. Thereby it was spread beyond this area, for instance to N. and S. America and New Zealand.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: minskning med 46–60 % i inlandet men tycks samtidigt ha ökat något i kustnära områden.
Förändring och hot: minskning med 46–60 % i inlandet men tycks samtidigt ha ökat något i kustnära områden.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Den sydliga, värmegynnade vårklynnen växer helst på torr, humus- eller mullblandad sandjord. Arten är konkurrenssvag och visar sig främst i markblottor, t.ex. på sliten betesmark, markhällar, småvägar och åkerrenar, under träd etc. Vid havsstränder påträffas den särskilt i grus och snår ovanför driftvallen.
Växten används ibland som salladsväxt (vintersallat), och förekomster på trädgårdsgångar och i rabatter härrör säkerligen från odling.
Funnen i 107 rutor; tidigare uppgifter från 58 rutor. Ganska vanlig vid och nära kusten, i övrigt sällsynt. – Ursprunglig vid havet; i inre Småland tillfällig, dels inkommen, dels förvildad.
Växten används ibland som salladsväxt (vintersallat), och förekomster på trädgårdsgångar och i rabatter härrör säkerligen från odling.
Funnen i 107 rutor; tidigare uppgifter från 58 rutor. Ganska vanlig vid och nära kusten, i övrigt sällsynt. – Ursprunglig vid havet; i inre Småland tillfällig, dels inkommen, dels förvildad.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Vårklynne är en konkurrenssvag art som vill ha varma växtplatser dit vårsolen tidigt når fram. Enligt Sterner (1938) är den ursprunglig på havsstränder och i västra landborgens sluttningar. Vårklynne växer ofta i betade torrängar där tramp av djuren skapat luckor i vegetationen och är även vanlig som åkerogräs. Den ses även i betade hässlen och gynnas när röjningar sker i betesmarken vilket skapar ytor med bar jord. I fuktängar växer den uppe på tuvorna och den är även funnen i glesa tallskogar. Andra växtmiljöer är vägkanter, grusiga och steniga havsstränder, glesa gräsmattor, slåtterängar, grusplaner samt ruderatmarker (stenbrott, jordtippar, grus- eller sandtag). Med en så bred ekologisk nisch är det lätt att förstå hur vanlig vårklynne är på Öland.
Utbredningen är ganska jämn över hela ön. Även på Stora Alvaret kan man finna vårklynne. Där växer den i horvor (åkrar omgivna av betesmark), på stentippar och i glesbevuxna torrängar.
Den ljusgröna bladrosetten övervintrar och visar sig tidigt på våren. De späda bladen går utmärkt att äta och vårklynne saluförs och odlas som mâchesallat.
Gammal, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Kulturmark: torrängar, åkrar, trädgårdsland, jordhögar och annan ruderatmark; även betesmark. Johansson (1897) angav frekvensen ”Allest.”. I dag är detta något för högt; arten är fortfarande allmän, men den minskade påtagligt under 1900-talet.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Vårklynne växer på sandig och ofta skalblandad jord i torra till friska betesmarker och i havsstrandängarnas övre, torrare delar samt på torrbackar och någon gång på vägkanter. Oftast finner man den konkurrenssvaga arten i markblottor eller där grässvålen inte är alltför tät, till exempel i kanten av berghällar och intill buskar.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Gammal kulturföljeslagare, växer på torr, gles gräsmark på sandiga havsstrandängar och bland block och klippor på havsstrandhedar, även som ogräs i trädgårdar eller igenkommande efter odling som salladsväxt. Konkurrenssvag och minskande, troligen betesgynnad. Mindre vanlig till sällsynt i Göteborgs skärgård, mest tillfällig i övrigt. 25 lokaler i 15 rutor.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa, Nordafrika, västra Asien. I Sverige från Bohuslän till Uppland, mest i kusttrakter. I Sörmland tämligen allmän i skärgården och längs kusten, sällsynt vid Mälaren – (6%). Vårklynne växer främst i skärgården och vid kusten. Den är också, särskilt tidigare, funnen vid Mälaren. Vårklynne är ettårig och höstgroende med övervintrande bladrosett. Bindningen till kusten med dess mildare vinterklimat har säkert med detta att göra. Vanligen finner man arten helt nära stranden i mull på klipphällar eller på bar mineraljord där näring tillförts av lövförna och kreatursgödsel. Den koloniserar också gärna multnande tångvallar. Arten växer ofta tillsammans med några andra i inlandet sällsynta arter som lunddraba, vårvicker och bergbräsma. Vårklynne odlas sedan gammalt som sallatsväxt för sina övervintrande bladrosetter, och kan dyka upp som fröogräs i rabatter och trädgårdsland. Några tidiga inlandsfynd i Näshulta och Björnlunda (Thedenius 1871) har nog detta ursprung, liksom kanske en del av förekomsterna kring Stockholm.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Vårklynne förekommer i södra Sverige med svensk nordgräns på Örskär i Uppland (se nedan). Den är tämligen sällsynt i landskapet som helhet med förekomster vid kusten och i Mälarområdet. 98 kartblad, 141 kvadranter.
Vårklynne växer på sandstränder och strandnära steniga backar, hällmarker och gräsmarker. Den har även noterats på dikesrenar.
Förändring - 36 %. – Vårklynne har minskat, antagligen på grund av igenväxningen, som gynnar mera högvuxna arter. Den kan vara förbisedd vid högsommarinventering eftersom den blommar tidigt och vissnar ner helt under sommaren.
Vårklynne växer på sandstränder och strandnära steniga backar, hällmarker och gräsmarker. Den har även noterats på dikesrenar.
Förändring - 36 %. – Vårklynne har minskat, antagligen på grund av igenväxningen, som gynnar mera högvuxna arter. Den kan vara förbisedd vid högsommarinventering eftersom den blommar tidigt och vissnar ner helt under sommaren.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Samlad från Gävle 1906 (E Ahlgren i GB).
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
En gammal uppgift finns om denna art:
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förr på barlast.