
sjötåtel
Deschampsia setacea
sjötåtel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

sjötåtel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- sjötåtel




Inga nycklar finns för detta taxon.
Atlas of North European vascular plants
339 Deschampsia setacea (Huds.) Hack.
This species is restricted to W. Europe. Cf. Meusel et al. map p. 51. It is also reported from southern S. America (introduced?).
Hallands Flora
Sjötåtel är ursprunglig på dyiga/sandiga/steniga sjöstränder och i strandgölar vid havet.
Blekinges Flora
Gammal bofast art.
Sjötåtel är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).
Floran i Skåne.
Förändring och hot: vid förra inventeringen uppgiven från något fler (ca 20) rutor och fler vattendrag i nordligaste Skåne men ännu mycket riklig och välspridd vid flera sjöar. Frekvensen före 1930 är osäker då dessa trakter då sällan besöktes av botanister. Nationellt rödlistad (VU).
Smålands flora
Sjötåtel växer på finsediment eller dyblandad morän med stenar och block i översvämningszonen vid grunda, näringsfattiga sjöar, sällan vid åar. Ofta har den sällskap med brunag Rhynchospora fusca och småsileshår Drosera intermedia. Ej sällan finner man arten innanför mindre öar och i sund, där bottnarna är särskilt flacka. Den konkurrenssvaga arten upplevde en uppgång på stränderna av sänkta sjöar innan de blottade bottnarna växte igen. Sannolikt gynnades den även av gångna tiders beteshävd på stränderna. Nu är den vanligast vid reglerade sjöar, där grövre växter inte hinner etablera sig i täta bestånd. Småplantor lever ofta kvar i skydd av stenar, block och trädrötter, däremot inte i finsand, där de annars kan utvecklas i mängd under en sommar.
Bohusläns Flora
Sjötåtel är en i landet sydlig art med sina nordligaste förekomster på Ramsvikslandet. Den växer i fattigkärr och småvätar i hällmarkshed tillsammans med löktåg, ängsull och blåtåtel. Arten återfanns på Sture Nilssons lokal och på några andra i liknande miljö av Evastina Blomgren och Sven Bergqvist i samband med inventeringen av Sotenäset (Bergqvist & Blomgren 1994).