Taxasida

revsuga

Ajuga reptans

L.

revsuga är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

revsuga är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • revsuga
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Ajuga reptans
Vetenskapligt namn, fullständig form
Ajuga reptans L.
Svenskt namn
revsuga
norwegianBokmal
krypjonsokkoll
norwegianNynorsk
krypjonsokkoll
Finskt namn
rönsyakankaali
finlandSwedish
revsuga
Danskt namn
Krybende læbeløs
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Höör socken 2022-04-30
Nycklar

Tyler, T. & Rawet, M. 2022: Ajuga – sugor

Den botaniska skattkammaren
Ett släkte med en i Sverige ursprunglig och ganska vittspridd art (blåsuga A. pyramidalis). Ytterligare två närbesläktade nordeuropeiska arter har troligen förekommit naturligt i Sverige, men är numera mycket vanligare som spridda från odling. En ganska avvikande art från Medelhavsområdet (gulsuga A. chamaepitys) har någon enstaka gång påträffats förvildad. De tre nordeuropeiska arterna är mer variabla än vad som beskrivs i många av de vanligaste flororna, särskilt om man tar hänsyn till förvildade kultursorter, och bildar dessutom lätt hybrider när de träffar på varandra varför de inte alltid är helt enkla att skilja åt.
Floratexter

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

2; Mälarområdet: Ängsö Vid slottet på sophög [början av 1950-talet] (Nordin)†. - Skogslåglandet: Surahammar Herrgården, 1 grupp i gräsmatta bland adventiva hieracier 1955 (Almquist, UPS).

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Revsuga är en prydnadsväxt som ganska lätt förvildas i lövdungar, vägdiken och på gräsmarker i anslutning till bebyggelse och utkastplatser. Dessutom kan den kvarstå länge vid torpruiner och på ödetomter. Arten, som är bofast i landskapet, har sannolikt förvildats i ökad utsträckning under 1900-talet.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Prydnadsodlad sydlig växt funnen ett 10-tal gånger på ödetomter och utkast.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1576 Ajuga reptans L.

This species is native mainly in Europe. It is adventive in the N. Fennoscandian localities. It has also been introduced into N. America. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 370.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Revsuga är sannolikt en gammal bofast art, men även odlad och kvarstående eller förvildad; den förekommer på fuktiga och skuggiga gräsmarker. Arten har aktuella, bofasta förekomster vid Djupadal i Ronneby (åstrand) och Gängletorp i Ramdala (hagmark).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: bofast, möjligen tidigare gammal, men som sådan i så fall troligen utgången, däremot sedan länge ofta odlad som prydnadsväxt, förvildad och naturaliserad. De uppgifter som främst kan misstänkas ha avsett spontana förekomster är från Fågelsång i S. Sandby 1827–31 (Fries m.fl. i LD) och Rövarekulan i Gudmuntorp 1842–78 (Hamm m.fl. i LD).
Förändring och hot: ökning med mer än 75 %.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Revsuga är en sydlig art, som anses vara ursprunglig i Danmark men som i Sverige troligen är en sentida inkomling. Den odlas som prydnadsväxt, ofta i former med brunaktiga, violetta eller vitbrokiga blad, och förvildas på fuktig eller frisk mulljord i gräsmattor och skogsbryn samt på betesmarker och vägkanter. Arten revar sig och har lätt att bilda stora bestånd. Ibland står den kvar vid ödetorp. Någon gång kan man påträffa den på avfallsplatser. På flera av de äldre lokalerna har den sannolikt kommit in som förorening i gräsfrö, t.ex. i parken vid Kalmar Åby Björnö, varifrån den är känd sedan 1884 (H. Nordenstierna enligt Scheutz 1884).
Funnen i 124 rutor; tidigare uppgifter från 22 rutor. Sällsynt, men med nästan dubbelt så hög frekvens i västra Småland som i östra. – Förvildad; bofast.
Arten har blivit vanligare under 1900-talet, troligen på grund av att den allt oftare förvildas.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Revsuga anses i Norden vara ursprunglig i Danmark; i Sverige är den sent inkommen med odling. Växten förvildas relativt lätt på frisk mulljord och bildar större bestånd med sina långa utlöpare. I odling förekommer ofta en rödbladig form. På lokalen i S. Möckleby sn har revsuga hållit sig kvar under åtskilliga decennier och den bedöms därför som bofast i landskapet.

Kulturflykting, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad eller inkommen med gräsfrö, bofast. 
Under 1800-talet säkert känd bara från Ardre, Västerhejde och Visby, av allt att döma i kulturnära miljöer. Troligen var arten då rymd från trädgårdar eller kanske inkommen med gräsfrö. Även flera av de förekomster som blivit kända under 1900-talet har sitt ursprung i trädgårdar eller är utkomna med gräsfrö, men om detta gäller samtliga är inte säkert.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Revsuga är en sedan länge odlad prydnadsväxt, som kan stå kvar länge och som också förvildas och ibland naturaliseras. Den växer på fuktig till frisk näringsrik mulljord i lövdungar, skogsbryn, häckar, dikesslänter och vägkanter kring bebyggelse och någon gång på jordmassor och utkast. Revsuga tycks ha ökat sedan förra inventeringen, men ökningen kan vara skenbar på grund av att man förr inte tog med trädgårdsrymlingar i samma utsträckning som under den aktuella inventeringen.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tidigare odlad som prydnadsväxt eller kanske inkommen som gräsfröförorening, växer på gräsmark i parker, på tomter och kvarstående på ödetomter och någon gång på utkast. Mindre vanlig i Göteborg och Borås, sällsynt i övrigt. 71 lokaler i 57 rutor (7 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Revsugan är en krypande flerårig prydnadsväxt som under 1900-talet odlats i rabatter och stenpartier. Med sina revor förvildas den lätt på vanskött tomtmark och sprids till omgivningar och tippar med utkast. Revsugan är tämligen konkurrenstålig och etableras ofta på vägrenar och annan gräsmark och ökar för närvarande i landskapet.

Mellan- och Sydeuropa, Främre Asien, Nordafrika. I Sverige odlad och förvildad.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ursprunglig i Europa, även i sydligaste Sverige, samt i Nordafrika och Sydvästasien. Odlad som prydnadsväxt i flera kulturformer, sällsynt som förvildad i Uppland. 43 kartblad, 48 kvadranter.
Almq. Mycket sällsynt; säkert recent antropokor med gräs- eller vallfrö.
Revsuga påträffas på vägkanter och ödetomter, omkring gårdar och på trädgårdsutkast, där den sprider sig med hjälp av utlöpare, gärna utmed kärrkanter. Flertalet angivna lokaler tyder på att den ganska nyligen spritts från odling, men ett fåtal förekomster som uppgivits från ängsmark och fuktig skog kan vara av äldre ursprung.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Gammal prydnadsväxt som ibland påträffats kvarstående vid ödetorp. To, Åsmundshytte västra fäbodar, i gräsmark 2004 (Risberg 2008); , gården Trollbergs, vildvuxen tomt 1993 (MBE); Oc, Lövtjärn, New York, gårdstun vid gammal gård på skogen 1995 (B Loock mfl).

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Revsuga har noterats som förvildad vid tre tillfällen.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
En äldre uppgift nära en gård i Ljungandalen, där arten tycks ha levt kvar i ett åtminstone ett tiotal år. Det är osäkert om förekomsten var en förvildning från odling men arten är idag känd som odlad i landskapet. Enligt Hesselman (1920) var den funnen i en hage med björk, gran, tall och asp på gammal myrjord. Arten hade funnits på växtplatsen sedan minst 1910. Den var säkert kulturspridd, men enligt Gerda Modin, som då bodde på Ljunggården, var den aldrig sedd odlad i trakten.