Katarina Stenman
Bjuröklubb, NR Lövånger 2017-07-20
Taxasida
pilört
Persicaria lapathifolia
(L.) Delarbre
pilört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt
pilört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- pilört
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Persicaria lapathifolia
Vetenskapligt namn, fullständig form
Persicaria lapathifolia (L.) Delarbre
Svenskt namn
pilört
icelandic
Lóblaðka
norwegianBokmal
kjertelhønsegras
norwegianNynorsk
kjertelhønsegras
Finskt namn
ukontatar
finlandSwedish
pilört
Foton
Bengt Stridh
Johannisbergs våtmarkspark, Vstm 2021-10-12
Patrik Engström
Ekerö 2016-08-20
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2024-09-01
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2024-09-01
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2024-09-01
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2024-09-01
Bengt Stridh
Johannisbergs våtmarkspark, Vstm 2021-10-12
Patrik Engström
Sånga socken, Stenhamra 2017-09-02
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Se strandpilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia och vanlig pilört Persicaria lapathifolia subsp. pallida
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Se strandpilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia och vanlig pilört Persicaria lapathifolia subsp. pallida.
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Se strandpilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia och vanlig pilört Persicaria lapathifolia subsp. pallida
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Pilört förekommer i två underarter i Närke. Fynd utan belägg kan den inte fördelas på dessa.
Pilört har ansetts vara allm. i Närke (Gellerstedt 1852) och täml. allm. i Örebrotrakten (Hedera 1887).
Växtplatser är stallgård, köksträdgård, ny landsvägkant, kvarndamm m.m. Vid Bäcklunda i Mosjö 1930 antecknade Broddeson (ms) att ”Polygonum nodosum... tycks vara den dominerande pilört-arten i trakten. Den mullrika, fuktiga, låga åkerjorden tycks vara lämplig för den”.
Pilörten växte i stora mängder i Kvismaredalens havreåkrar (Östman 1902) och förekommer ännu rikligt på Hjälmarens uppodlade landvinningar ss. på kornåkern SV om Forsnäs i Götlunda 1987 där den sågs ymn. över 1 000-tals m². I spåren av uppodlingsföretagen i Örebro län ogräsbesprutades fälten varvid 1923 års bekämpning tog död på 50–75 proc. av plantorna (ÖLHÅ 1924).
Vid Gålsjö i Lerbäck anses den ha inkommit 2001 med italienskt solrosfrö (B. Adolfsson, OREB).
Se även: strandpilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia och vanlig pilört Persicaria lapathifolia subsp. pallida
Strandpilört/Vanlig pilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia/pallida
Mellanformen mellan de två underarterna är vanlig bl.a. i Närke (Flora Nordica 1) och förekommer lika rikligt, ett 70-tal belägg i OREB, som vanlig pilört i senare års insamlingar. Den samlades tidigast vid Örebro på 1850–1860-talen (OREB) och publicerades först av Ekman & Knutsson (1986).
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
Se strandpilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia och vanlig pilört Persicaria lapathifolia subsp. pallida
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gammal bofast art.
Se även strandpilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia.
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
I stort sett allmän i kustsocknarna och nedre Ådalen. Under kollektivrubrik redovisas litteraturuppgifter och andra rapporter utan belägg samt ett fåtal okontrollerade eller till underart ej bestämbara belägg. - 70 (27).
Se även strandpilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia och vanlig pilört Persicaria lapathifolia subsp. pallida
Härjedalens kärlväxtflora
Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund.
ISBN 91-971255-9-8.
Först uppgiven av EN enligt Dusén (1880): "Hede, fleretädes".
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
651 Polygonum lapathifolium L.
This polymorphic species s. lat. is widely distributed in Eurasia and N. America. It includes several taxa, int. al. subsp. pallidum (With.) Fr. (syn.: P. tomentosum Schrank) and subsp. nodosum (Pers.) Fr. (syn.: P. nodosum Pers.) in the boreal belt. Other taxa are distinguished, which are native to other parts of the world. European taxa are introduced into many extra-European countries. The species s. lat. belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 244 and map 236). Cf. world map in Meusel et al. 1965, p. 131.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Polygonum lapathifolium
I vissa floror möter man även ssp. brittingeri. Den betraktas av Ekman & Knutsson (1986) som en variant av ssp. lapathifolia. Den är inte funnen i Småland.
I vissa floror möter man även ssp. brittingeri. Den betraktas av Ekman & Knutsson (1986) som en variant av ssp. lapathifolia. Den är inte funnen i Småland.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Pilört företräds på Öland av två underarter: vanlig pilört subsp. pallida och strandpilört subsp. lapathifolia. I Sterner (1938 och 1986) behandlas de som två olika arter. Under inventeringen är ca 85 % av fynden bestämda till underart.
Gammal, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Pilört växer både på stränder och på kulturmarker (se underarterna nedan). Andelen av undersökta provrutor visar att arten pilört är allmän på Gotland. Englund (1942) redovisade 115 lokalprickar för pilört efter sina inventeringar 1928–36 av Gotlands stränder (Gotska Sandön ej inventerad). Johansson (1897) angav arten som ”Täml. allm.”. Dagens högre frekvens tyder på att arten ökade under 1900-talet.
På Gotland förekommer två underarter, strandpilört ssp. lapathifolia och vanlig pilört ssp. pallida.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Pilört har under inventeringen i allmänhet inte rapporterats till underart, varför arten redovisas i vid bemärkelse. De allra flesta uppgifterna hänför sig säkert till underarten vanlig pilört ssp. pallida. De få fynd som bestämts till strandpilört redovisas under denna.
Pilört växer oftast friskt och exponerat som ogräs i åkrar, trädor, nyanlagda gräsmattor och trädgårdsland men förekommer också på jordhögar, i skräpmarker, diken och på stränder.
Se även strandpilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
I arten ingår två underarter som omnämns i Västergötlands flora, vanlig pilört subsp. pallida och strandpilört subsp. lapathifolia, vilka redovisas under respektive underart.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Pilörten angavs som allmän eller tämligen allmän under tidigt 1800-tal. Den är säkerligen mycket gammal i landskapet och kom troligen in tidigt med människan. Möjligen är strandformen ursprunglig.
Arten har stor förkärlek för jordhögar, gödselstackar, åkerdiken, upplagsplatser och odlad mark av allehanda grödor. Detta framgår tydligt av följearterna där åkerspärgel (43%) är vanligast, följd av svinmålla (31%), gatkamomill, trampört och hampdån.
I naturliga miljöer har växten bara hittats på stränder. Vid havet är de flesta fynden gjorda i anslutning till tångvallar eller fågelgödslade hällkar. Vid sötvatten hittas den ibland på fasta stränder vid näringsrika sjöar och vattendrag – ofta på betade strandängar eller vid badplatser.
Arten har stor förkärlek för jordhögar, gödselstackar, åkerdiken, upplagsplatser och odlad mark av allehanda grödor. Detta framgår tydligt av följearterna där åkerspärgel (43%) är vanligast, följd av svinmålla (31%), gatkamomill, trampört och hampdån.
I naturliga miljöer har växten bara hittats på stränder. Vid havet är de flesta fynden gjorda i anslutning till tångvallar eller fågelgödslade hällkar. Vid sötvatten hittas den ibland på fasta stränder vid näringsrika sjöar och vattendrag – ofta på betade strandängar eller vid badplatser.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Pilört blommar i linneans tid. Den förekommer huvudsakligen som åkerogräs och på högar av matjord. Den är en av de tre mest noterade arterna på åker/trädgårdsmark (vid sidan av svinmålla och åkerspärgel). Pilört växer även på strand vid inlandsvatten i jordbrukslandskapet och på havsstrand. Därutöver hittas den i väg- och industrimiljöer, på avfallsanläggningar och liknande. På ett ställe har pilört hittats i skogen, i Ljustjärn i Hanebo, en tjärn utan bräddavlopp, där grundvattnet styr vattennivån och som alltså kan ha nakna bottnar under lång tid. Vi tolkar pilörtens förekomst där som en effekt av skogsbete och timmerkörningar som i gamla tider spred frön vida omkring. Arten är en mycket gammal invånare i landskapet. Frön har hittats i husgrund från 0–600 e.Kr. i Forsa (Liedgren 1992). Vi har bara undantagsvis försökt urskilja underarterna lapathifolia, strandpilört, och pallida, vanlig pilört. Strandpilört har av expert identifierats på en handfull belägg. Vanlig pilört har identifierats på ett 20-tal lokaler.
Se även strandpilört Persicaria lapathifolia subsp. lapathifolia och vanlig pilört Persicaria lapathifolia subsp. pallida
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Pilörtens båda underarter förekommer i landskapet mest vid kusten och i dalgångarna. De rena formerna är vanligast men mellanformer – även beträffande nötens form och storlek – förekommer också. I äldre uppgifter skiljs vanligen inte dessa taxa åt, eller också bedömdes de på osäkra karaktärer.