Taxasida

penningört

Thlaspi arvense

L.

penningört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Ingemar Gustafsson
Översikt
Översikt

penningört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • penningört
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Thlaspi arvense
Vetenskapligt namn, fullständig form
Thlaspi arvense L.
Svenskt namn
penningört
icelandic
Akursjóður
norwegianBokmal
pengeurt
norwegianNynorsk
pengeurt
Finskt namn
peltotaskuruoho
finlandSwedish
penninggräs, penningört
Danskt namn
Almindelig pengeurt
Foton
Ingemar Gustafsson
Nässjö 2018-07-10
Anders Delin
Annefors, Bollnäs 2015-09-03
Anders Delin
Annefors, Bollnäs 2015-09-03
Anders Delin
Annefors, Bollnäs 2015-09-03
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-06-11
Lars Efraimsson
Mölnbacka, Forshaga kommun 2019-05-19
Lars Efraimsson
Mölnbacka, Forshaga kommun 2020-05-23
Lars Efraimsson
Mölnbacka, Forshaga kommun 2020-05-23
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Tämligen allmän i utpräglade åkerbruksområden, eljest något ojämnt spridd i landskapet.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Penningört är en gammal, kulturberoende art. Den är mycket konkurrenssvag och växer på tånggödslade havsstränder och som ogräs i åkrar och trädgårdar samt på utfyllnadsjord, jordhögar, soptippar och andra ruderatmarker.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Penningört är liksom lommen ett ettårigt ogräs som sedan gammalt växer på bar, näringsrik jord i åkrar och trädgårdsland, jordhögar samt på all slags skräpmark.

Asien. I Sverige genom hela landet.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Konkurrenssvagt ogräs, ofta i åkrar men f.ö. allestädes innan igenväxning skett av omrörd mark, förr liksom nu allm. i hela Närke.

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Allmän

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

974 Thlaspi arvense L.

This widespread species is an ancient weed. It is considered to originate from C. Asia. With its present distribution it belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 248 and map 240). It has also been introduced into C. Africa, S. America (Chile) and New Zealand. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 179.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: frekvensförändring mindre än 16 %.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Skärvfrö
Penningörten växer på torr eller frisk, helst kväverik jord med gles växtlighet. Den anträffas framför allt som ogräs på åkrar och i trädgårdar samt på jordhögar, utfyllnader och avfallsplatser; något mindre ofta ses den på vägkanter, gårdsplaner och andra öppna platser i kulturlandskapet.
Funnen i 1370 rutor; tidigare uppgifter från 177 rutor. Mycket vanlig. – Gammal kulturföljeslagare.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Penningört växer på blottad, näringsrik mark i åkrar och ruderatmiljöer såsom jordhögar och stentippar. Den ses även i vägkanter, på stränder med sand eller klappersten, i gårdsmiljöer och någon enstaka gång i betesmarker; i den sistnämnda miljön främst där stödutfodring skett.

Penningört är vanlig över hela Öland utom på Stora Alvaret där den saknas. Växten har inga svårigheter att klara sig i dagens jordbrukslandskap och drar nytta av mänskliga aktiviteter som upplag av ensilage och gödsel, grävande av bevattningsdammar samt anläggande av parkeringsplatser.

Gammal kulturföljeslagare, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Gammal kulturföljeslagare.
Öppen kulturpåverkad miljö, i bar jord: åkrar, gårdsmiljöer, trädgårdsland, kulturpåverkad gräsmark, beten, körvägar, vägkanter, soptippar, jordhögar, grustag och annan ruderatmark. Andelen provrutor visar att penningört är mycket allmän i kulturpåverkade miljöer. Under Projekt Gotlands flora noterades den från Sundre till Fårö. Johansson (1897) angav ”Allest.”. Detta stämmer än i dag för öns kulturmarker.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Penningört växer på frisk eller torr, näringsrik, naken eller glesbevuxen jord på exponerade lokaler. Dominerande ståndorter är åkrar, trädesåkrar, åkerrenar, trädgårdar och annan odlad mark, men arten förekommer också på ladugårdsplaner, på jordhögar, soptippar och annan skräpmark.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Gammal kulturföljeslagare, växer som ogräs på åkrar, i trädgårdar och rabatter, även på annan kulturmark. Vanlig i hela landskapet. 711 rutor (86 %).

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Allmän i Uppland. 655 kartblad, 2060 kvadranter.
Almq. Allestädes, till odlingsgränsen; i yttre skärgården flerstädes.
Penningört förekommer i alla typer av kulturmiljöer, ofta på öppen jord, där det är liten konkurrens av omgivande vegetation. Den växer i åkrar, trädgårdsland och gårdsmiljöer, på nyröjd mark vid vägar, i nyanlagda gräsmattor och på skräpmarker. Förekommer dessutom på småkobbar i skärgården, gärna fågelgödslade.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Penningört är en gammal kulturföljeslagare som kommit in med människans odling. Den bedömdes som allmän i Gävletrakten på 1800-talet och i hela landskapet vid 1900-talets början. Den första uppgiften från landskapet ges av Schissler 1769 – »Trädlök som växter i detta land, är den ört, som gör Gästrikens ost, smör och mjölk obehagligare, än helsingens«.
Vanliga följearter är lomme (31%), baldersbrå, svinmålla samt åkertistel och våtarv.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Penningört är sedan förhistorisk tid ett åkerogräs, som sannolikt liksom de flesta sådana överlever tack vare sin fröbank. Frön av arten har i Forsa hittats i husgrund från tiden mellan 0 och 600 e.Kr. (Liedgren 1992). Arten börjar blomma i skogsstjärnans tid. I linneans tid har den omogen eller mogen frukt men blomningen kan fortsätta fram till hösten, och fröproduktionen kan bli stor. Rosetten övervintrar grön. Utom på åker och annan odlad mark hittas penningört även, men mer sällan, på andra typer av kulturmark och praktiskt taget aldrig i andra miljöer.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Penningörten är en utpräglad snabbkolonisatör på rörda jordar. Samtidigt är den mycket konkurrenssvag och försvinner snabbt när vegetationen börjar sluta sig. Den är vanligast på näringsrikare, mullhaltig jord men finns också på rena lerjordar i kustbygd och dalgångar. Den växer helst solöppet och torrt. Typiska lokaler är matjordshögar, multnande komposter, trädgårds- och potatisland. Penningört uppträder också ofta på schaktad och grävd mark, t.ex. på tomtplaneringar, nyanlagda gräsmattor och efter ledningsdragningar m.m. Ibland växer den i massbestånd på trädesfält men visar sig mer sällan i näringsrikare åkerkanter. I äldre tid sågs den ofta i spill framför laddörrar (RL). Idag växer den ibland längs nyanlagda, större vägar, men i övrigt tycks detta gamla ogräs minska något. – I mer naturlig miljö sedd på fågelskär.