orientvallmo

Prydnadsväxt.

Orientvallmo är en sällan odlad trädgårdsväxt. Nästan alla rapporter från inventeringen avser jättevallmo.

Iran, Turkiet. I Sverige sällan odlad, åtminstone numera.

Odlad som prydnadsväxt och tillfälligt förvildad.

Status: ofta odlad prydnadsväxt; ibland långvarigt kvarståendeFörst uppgiven 1949 från Malmö (ENil inv.) men redan 1870 ”tämligen allmänt odlad” enligt Lilja (1870).
Kommentar: B, granskare TKa, TTy och KAO. Ofta sammanblandad eller hopslagen med de närstående P. bracteatum och jättevallmo P. lasiothrix. En del äldre uppgifter om P. orientale kan således avse de senare arterna.

Orientvallmo har odlats i Europa sedan tidigt 1700-tal men är i vår tid ovanligare i odling än jättevallmo P. pseudoorientale. Oftast ses numera en sort med fyllda blommor.

Orientvallmo är ursprunglig i sydöstra Turkiet till nordvästra Iran. Det har odlats i Europa sedan tidigt 1700-tal men är först under 1990-talet ofta noterad som förvildad i Sverige. I dagsläget förefaller den mer sällan odlad än släktingen jättevallmo P. lasiothrix. Orientvallmo växer i vägkanter, igenväxande betesmark, på stentippar och jordhögar.

Orientvallmo är glest spridd över Öland med flest fynd i området nära Färjestaden. På primärlokalen (se ovan) har den hållit sig kvar 24 år, spridit sig och bedöms därför som bofast i landskapet.

Orientvallmo och jättevallmo har tidigare blandats samman, varför äldre litteraturuppgifter inte är pålitliga. Orientvallmo kännetecknas av ett långt blomskaft utan stödblad (översta stjälkbladet sitter nedom mitten), kronbladen saknar mörk fläck och färgen på dem är ljusröda. Jättevallmo har ett kortare blomskaft (översta stjälkbladet sitter klart över mitten), ofta sitter några stödblad (1–4) strax under blomman, kronbladen brukar ha en svart fläck vid basen och är klarröda till färgen. Dessutom förekommer sällsynt mörk jättevallmo P. bracteatum som måttligt förvildad. Den har små stödblad strax under blomman (ofta fler än fyra) och kronbladen är djupröda med en stor svart fläck. Knopparna är påfallande brett avlånga med tilltryckta borsthår som har en bred bas.

Kulturflykting, bofast.

Förvildad, kvarstående, tillfällig.
Odlad växt, spridd strax utanför trädgårdar, troligen med frö från odlade bestånd. Orient-vallmo kan emellertid också spridas med rötterna och har även påträffats i trädgårdsutkast.

Till denna art har vi fört en enhetlig trädgårdsform med tegelröda dubbla till halvfyllda blommor och ”vågig” stjälk (samtliga rapporter nedan med undantag av den från Djuplunda i Visby avser denna form).

På senare tid odlad prydnadsväxt från Iran och Turkiet. Funnen kvarstående och tillfälligt förvildad på utkast. 

Flerårig prydnadsväxt, ursprungligen från sydvästra Asien. Arten odlas i trädgårdar och sprids med avfall eller påträffas kvarstående efter odling.

Varken orientvallmo eller jättevallmo fanns upptagna på inventeringslistan. Tidigare uppfattades alla storblommiga vallmo av denna typ som orientvallmo, men senare har det stått klart att det mesta som odlats och stundom blivit kvarstående är jättevallmo, varför det mesta av det som rapporterats torde utgöras av jättevallmo. I kartbilden över denna kan dock fåtaliga förekomster av orientvallmo ingå.