Taxasida

långstarr

Carex divulsa

Stokes

långstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

långstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • långstarr
Taxonomi
Ordning
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Carex divulsa
Vetenskapligt namn, fullständig form
Carex divulsa Stokes
Foton
Patrik Engström
Hulta 2010-06-12
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2012-07-28
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Långstarr är sannolikt ursprunglig i området.

Arten är kalkgynnad och har sina närmaste växtplatser i Skåne, Bohuslän och Danmark.

Publicerad som Carex divulsa ssp. leersii - långstarr

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Se långstarr Carex divulsa subsp. leersii.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

458 Carex divulsa Stakes

This species is mainly restricted to Europe (except N and E) and adjacent parts of Africa and Asia. It includes subsp. divulsa (S. and W. parts of the range) and subsp. leersi (Kneuck.) W. Koch (most of the range except SW); cf. Fl. Eur. 5/1980, p. 298. The distribution of the species is insufficiently known, especially eastwards. It has been introduced into eastern N. America and S. America (Buenos Aires) but is probably native in Java (Kew Bull. 1946, p. 28).

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Långstarr har en sydöstlig utbredning i Sverige. I Bohuslän växer den på ganska torr, näringsrik jord i lövskogsbryn och ekskog och går ibland ut på vägkanter. Under inventeringen enbart funnen på Tjörn, men några äldre osäkra fynd finns från andra trakter. Arten representeras hos oss av ssp. leersii.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tveksamma uppgifter. Sydlig art växande i torr till frisk gräsmark eller gles skogsmark, finns närmast i Halland och Skåne.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Långstarr växer i gräsmark under ek och andra lövträd, gärna i sydvända slänter, solvarma klippskrevor och rasmarker i ädellövlundar, ibland mer öppet på vägkanter och i betesbackar. Den växer ofta i anslutning till lundar med bredbladiga lundgräs, alltså forna slåttermarker. Långstarren tycks ha varit sällsynt på Södertörn i 1900-talets början (Almquist & Asplund 1937). De allra flesta lokalerna har upptäckts under inventeringen. Detta beror nog delvis på att äldre botanister missuppfattade arten, men också på nykolonisering i sen tid. Förmodligen har upphört bete och ökad igenväxning gynnat arten och, genom att stråna fått utvecklas i fred, också gjort den lättare att identifiera.

I Sverige finns bara den nordligare underarten subsp. leersii. Den andra underarten, subsp. divulsa, finns från Medelhavsområdet upp till Mellaneuropa.