Taxasida

kålmolke

Sonchus oleraceus

L.

kålmolke är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

kålmolke är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • kålmolke
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Sonchus oleraceus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Sonchus oleraceus L.
Svenskt namn
kålmolke
icelandic
Gyltufífill
norwegianBokmal
haredylle
norwegianNynorsk
haredylle
Finskt namn
kaalivalvatti
finlandSwedish
kålmjölktistel, kålmolke
Danskt namn
Almindelig svinemælk
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2010-08-29
Thomas Gunnarsson
Bostorpsvägen söder om,Norra Möckleby,Mörbylånga 2016-08-19
Katarina Stenman
Australien, Victoria, Dandenong 2015-10-17
Arnold Larsson
Spångmyra, Bjuråker 2013-09-15
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Sjöstrand (1833) uppger att arten skulle förekomma här och där. Den är dock inte nämnd av Birger (1908a). I brev till Birger meddelar dock Behm 1909 att arten växte vid Sandviken i Vemdalen år 1900.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Kålmolke är en gammal, kulturberoende art. Den är ettårig och kvävegynnad men till skillnad från svinmolke S. asper förekommer den inte så ofta i åkerkanter utan är vanligast i trädgårdsland, rabatter och tomtgränser, vid gödselstäder, längs trottoarkanter samt på utkast- och avfallsplatser. Ibland växer den också på steniga/ klippiga havsstränder, gärna på klipphyllor och i skrevor.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Ogräs i trädgårdsjord, gödselstäder, åkrar, tippar m.m. och i banvallar, kalkbrott, stränder, grustag etc. Den är sällan meddelad men troligen spridd–täml. allm. men saknas i Skogsbygdens näringsfattiga skogar och myrar.

Enl. en enkät i Mellansverige ansågs kålmolke vara det 8:e värsta åkerogräset (Bolin 1922). Det blev i stort sett opåverkat av ogräsbesprutningen i länet 1923 (ÖLHÅ 1924).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Mestadels allmän-tämligen allmän på Mälarslätten och i nedre Skogslåglandets kulturområden. Högre upp spridd i kulturbygder till V. och Övre Bergslagen, där den är mer eller mindre sällsynt (men säkert också något förbisedd); frånsett i Viker: allmän enligt I. Andersson (1955). Torde vara fullt härdig t.o.m. Nedre Bergslagen. Samma skäl till den avtagande frekvensen i de högre trakterna som angetts beträffande S. asper. Utbredningstyp: S2.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1889 Sonchus oleraceus L.

This variable species is considered to originate from areas of open ground in C. Europe and the Mediterranean region. It has spread intensely with farming and horticulture nearly all over the world (except arctic-subarctic areas). Today the species has a circumpolar distribution (Hultén, Circumpol. Il, p. 244 and map 235).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Spridd (särskilt i O).

Ej konsekvent lokalnoterad.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Tillfälligt införd med barlast, även som åker- och trädgårdsogräs troligen blott tillfällig. - 18 (14).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: ökning med 46–60 %.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Kålmolke växer på torr eller måttligt torr, öppen, oftast starkt kväverik jord. Den är relativt ovanlig i åkrar men växer annars i ungefär samma miljöer som svinmolke. Dock är den betydligt sällsyntare i Smålands inland än denna; möjligen är den mera värmekrävande.
Funnen i 799 rutor; tidigare uppgifter från 128 rutor. Ojämnt spridd, vanlig i östra fjärdedelen av Småland, ganska sällsynt i västra fjärdedelen; däremellan ganska vanlig. – Gammal kulturföljeslagare.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Kålmolke växer på öppen, frisk och näringsrik mark. Den förekommer som ogräs i trädgårdstäppor, gräsmattor, gårdsmiljöer, på gödselhögar och komposter. Än mer frekvent är den i ruderatmiljöer som tippade sten- och jordhögar, gamla stenbrott och nygrävda bevattningsdammar. Kålmolke växer på steniga eller sandiga stränder, tångvallar och i hamnar. Den är också vanlig i vägrenar och åkerkanter. I betesmarker dyker den upp när röjningar skett, speciellt på brännplatser för ris och buskar. Vid en handfull tillfällen är den funnen i grusalvar.

Kålmolke är relativt jämnt spridd över hela Öland, speciellt frekvent i de jordbruksintensiva områdena. I Bödas barrskogar längst upp i norr samt på Stora Alvaret ligger fynden glesare.

Gammal kulturföljeslagare, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Kulturföljeslagare.
Kulturmark: gårdar, trädgårdsland, rabatter, åkrar, skräp- och soptippar, jordhögar och annan ruderatmark; även grus- och sandstränder. Utbredningen har viss koncentration till öns tätorter. Johansson (1897) angav ”T.[ämligen] allm.”. I dag är kålmolke mindre allmän, så arten minskade något under 1900-talet.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Kålmolke växer i ungefär samma miljöer som svinmolke men mindre ofta i åkrar och i högre grad på skräpmarker av olika slag, framför allt på utfyllnader och schaktmassor vid anläggningsarbeten. Den förekommer också på havsstränder även långt ute i skärgården.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Gammal kulturföljeslagare, växer framför allt i trädgårdar och rabatter, på gatukanter och öppen mark i tätorter som på jordhögar och i utkast, sällan i åkerkanter och kring gårdar. Vanlig i tätorter och på slättbygden, mindre vanlig till sällsynt i skogsbygderna, kanske förbisedd eftersom inte alla inventerat tomtmark. 586 lokaler i 353 rutor (42 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa, västra Asien, Nordafrika. I Sverige nästan hela landet, men sällsynt norrut. I Sörmland allmän – (49%). Kålmolken är ettårig och växer främst på öppen jord vid gårdar och i samhällen. Man finner den ofta i rabatter, grönsaksland och på jordhögar, mer sällan i åkrar eller på trädor. Växten är särskilt vanlig i tätorter, ofta i ren gatumiljö samt på rivningstomter, bakgårdar och liknande ställen.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Tämligen allmän i Uppland. 483 kartblad, 948 kvadranter.
Almq. I slättbygderna och städerna allmän; eljest tämligen allmän, till odlingsgränsen i skärgården.
Kålmolke växer i sädesåkrar, potatisåkrar och trädgårdsland och är vanlig i gårdsmiljöer, på vägkanter, skräpmarker och tippar.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Kålmolke är en kulturmarksart som kommit in med människan. Den angavs som allmän i Gävletrakten 1863 men från övriga delar av landskapet finns rätt få äldre fynd.

Vanliga följeväxter är baldersbrå, våtarv, korsört, gråbo, åkertistel, svinmålla och gatkamomill.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Kålmolke är liksom svinmolken ettårig. Den liknar svinmolke även på så sätt att dess blomkorgar stänger sig redan före middagstid. Kålmolke uppträder i liknande miljöer som svinmolke, mer i trädgård än på åker. Inga fynd är gjorda på strand eller annan mer vild miljö. Även utbredningen i landskapet liknar svinmolkens, med en starkt sydostlig tyngdpunkt. Möjligen är kålmolken mer än svinmolken knuten till tätorterna.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Kålmolke är i nutid mest funnen i trädgårdar på näringsrika ställen (gödsel, komposter, tippar), några gånger även i de större tätorternas planteringar, samt i kanter och på nyrörd jord i Borgsjö Ånge. År 1993 dök den upp i ett nytt köpcentrum i Skön Birsta.
I äldre tid noterades den mer från industrimiljöer.