häggmisplar

Släktet är ännu inte helt utrett vilket gör att en del bestämningar gällande A. confusa och A. lamarckii är osäkra.

Prydnadsodlade buskar, fågelspridda och vid utkast. Utom artbestämda buskar från bryn och vägrenar m.m. finns uppgifter om ett 40-tal ej bestämda 1935–1999 från bergsluttning, strandkärr, bäcklund, torra rotsocklar i alkärr, stränder, kalkbrott och myrdike.

De båda nedan behandlade arterna odlade hos oss åtminstone sedan 1830 enligt HYL. (1966b). Kanske avsågs någon av dem redan av ROBSAHM (1813) med namnet Mespilus amelanchier (= A. ovalis): "ubertim in placidis lucis –ad --- Frösåker Vestmanniae ---" (ymnigt i jämna skogsdungar --- vid --- Frösåker i Västmanland). Senare bevisligen sammanblandade med A. ovalis, nämligen av MÖRNER (1936): " Västmanland Sätra brunn. I skogsbackar däromkring åt alla väderstreck, rikligen förvildad. 1910 och senare." (Båda fortfarande kring Sätra brunn i stor mängd; jfr nedan.) Att det vid Frösåker verkligen rörde sig om A. spicata eller A. confusa tycks särskilt troligt genom formuleringen, enligt·vilken busken tydligen redan spritt sig på egen hand. A. ovalis inte känd vildväxande i Sverige. I vår tid växer i en lövskogsdunge N Frösåkers förfallna park (sedan 1800-talets slut bokpark) riklig A. spicata(!). - Om ovanstående förmodan är riktig, skall tidpunkten för första kända litteraturuppgift om vildväxande Amelanchier (se HYL. 1971) flyttas tillbaka ca 90 år.

Att två olika arter bosatt sig i de Västmanländska markerna uppmärksammades först under 1920-talet Efter Robsahms tid nämnda på nytt först 1911 av DAHLG. (Sala) så som A. canadensis. Dahlgrens uppgift ansågs av NORDSTEDT (1920) syfta på A. canadensis. auct. s.str., dvs. A. confusa, men enligt bevarade belägg (1909, UPS), hade Dahlgren sett båda.

Häggmisplar odlas hos oss till prydnad och, åtminstone tidigare, även som bärbuskar (bären är otroligt söta). De har en stark tendens att förvildas genom fågelspridning, och åtminstone två arter är nu helt naturaliserade. Alla arter som odlas kommer från Nordamerika eller har uppkommit i kultur från nordamerikanska arter.

Vid inventeringens början räknade vi bara med en art, häggmispel A. spicata, men det uppenbarades snart att även svensk häggmispel A. confusa traktvis är vittspridd. I efterhand har de flesta rutor med kollektivt noterad häggmispel återbesökts och belägg har artbestämts. Endast 19 kvarstår; de redovisas inte här.

Häggmisplar härstammar från Nordamerika. Buskarna odlas som prydnad och ibland, åtminstone förr, även för de ätliga bärens skull. Några taxa har framtagits för odling och förekommer inte i ursprungsområdet. Fåglar bidrar till att sprida växten genom att äta de smakliga bären. På Öland förefaller häggmisplar inte varit så populära i odling och i nuläget kan knappast någon i släktet anses fullt naturaliserad på ön. Dessutom är troligen Ölands jordar mestadels alltför kalkstarka för att buskarna ska utvecklas optimalt. För artbestämning behöver man blommor eller bär.

Häggmisplar odlas som prydnad, gärna i häckar och utefter vägar. Samtliga i Bohuslän funna häggmisplar hör till en grupp inom släktet som härstammar från Nordamerika. Under inventeringen har inte alla från början varit medvetna om alla arterna och därför har inte tillräckligt med belägg tagits. För säker bestämning fordras dessutom både blommor och frukter, vilket inte alltid finns med. Därför redovisas släktet först kollektivt följt av de fynd som är kontrollbestämda till art. Förmodligen är häggmisplarna inte heller konsekvent antecknade, framför allt inte i den äldre inventeringen.