gropnate

Gropnate är ursprunglig men mycket kulturgynnad. Den förekommer sparsamt i en del sjöar och åar med måttligt näringsrikt eller näringsfattigt vatten. De vanligaste växtplatserna är emellertid kulturbiotoper som märgelhålor och näringsrika dammar, gölar och diken. I dessa miljöer bildar de mycket smalbladiga skotten, som är rotade i bottendyn, ofta täta mattor på och strax under vattenytan.

Gammal bofast art.

Spridd över hela området, utom i näringsfattiga delar, i sjöar, bäckar, diken, kärr, grustag etc. Massförekomster i brand- och andra dammar är vanliga, först noterad i bl.a. ankdammen vid Råå gård i Hammar 1925 (Broddeson ms).

Näringsrika, grunda sjövikar och tjärnar, lugnflytande å- och älvpartier samt fjärdar, vikar och laguner vid älvar. Även i mindre dypölar och kulturskapade miljöer såsom dammar, ibland massförekomster. Sannolikt något förbisedd. - 31 (18).

Myrin 1832.

Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "I Storsjön."

Glest men i kulturtrakter troligen tämligen jämnt spridd(-tämligen sällsynt) i hela området. Frekvensen bestäms i hög grad av tillgången på lämpliga ståndorter (grunda småvatten). Utbredningstyp: U.

108 Potamogeton berchtoldii Fieb.

Syn.: P. pusillus auct., non L.

This variable and widespread, Eurasiatic and N. American species is named P. pusillus (even with L. as author) by several authors (Hultén, Circumpol. I, p. 126 and map 117), Hultén, Atlas 1971, map 105, and Lid Flora 1974, p. 70. Cf. also no. 107 P. pusillus. The distribution is circumpolar (Hultén, Circumpol. I, I. cit.). However, the distribution is uncertain, especially in Asia. A Greenland population has been distinguished as P. pusillus subsp. groenlandicus Böch. but later transferred to another subsection (cf. Hultén, Circumpol. I, p. 126).

P. pusillus fel använt
Gropnate växer i grunt, ej alltför näringsfattigt vatten på finjord eller lerblandad dy och är mycket kulturgynnad. Den påträffas framför allt i småvatten, till exempel dammar (branddammar, lertag, vattenhål i betesmark), större diken och avsnörda åslingor, men även i lugnvatten i åar och sjövikar; någon gång växer den i brackvatten eller hällkar.

Gropnate växer i grunt, gärna näringsrikt sötvatten på dyig eller sandig botten. Den är funnen i kraftigt kulturpåverkade miljöer som grävda bevattningsdammar och vattenhål, större diken, gamla vattenfyllda stenbrott och sandtag. Endast vid enstaka tillfällen är arten funnen på naturliga lokaler; ett källflöde på Stora Alvaret respektive en vik i Hornsjön.

Gropnate har spridda fynd över större delen av Öland. Vanligast är arten på den jordbruksintensiva sydvästra delen av ön där många bevattningsdammar erbjuder lämpliga lokaler. Gropnate var förr inte urskild från spädnate P. pusillus men det framstår ändå som klart att arten haft en exempellös framgång; ökningen kan förväntas fortsätta i takt med att nya bevattningsdammar tillskapas.

Gropnate skiljs från den närstående spädnate P. pusillus på de två små glandler som sitter vid bladfästet. Bladets mittnerv är inte så framträdande, på ömse sidor av mittnerven löper ljusa band (lakuner) och snärpslidan är helt öppen. Spädnate saknar glandler vid bladfästet, bladen är styvare med en tydlig mittnerv som buktar ut på undersidan, ljusa band saknas utmed mittnerven och snärpslidan är hopvuxen i den nedersta delen (Schou 2017).

Gammal, bofast.

Ursprunglig. Bryor, dammar, bäckar och mindre åar, ofta i grunt vatten på lerig eller dyig botten. Föredrar stillastående, näringsrikt vatten. Ojämnt fördelad (eller delvis förbisedd?); mest rapporterad från södra halvan av Gotland (saknas dock längst i söder) samt i nordväst. Ökade möjligen något under 1900-talet, eftersom Johansson (1897) bara nämnde 13 lokaler.

Gropnate växer i relativt näringsrika småvatten som dammar, djupa diken, vattenhål och smågölar, mera sällan finner man den på skyddade stränder av åar och sjöar. Ganska ofta förekommer gropnate tillsammans med andmat och ältranunkel i näringsrika hällkar i skärgården.

Gropnate växer i grunda diken och vattenhål och i grunda vikar av större vatten. Arten är vanligast i näringsrik miljö. Vid kusten förekommer den även i inre delen av grunda, leriga havsvikar.

Gropnate förekommer på sand, lera, gyttja eller dy på grunt vatten, oftast i relativt mjukt och näringsfattigt sötvatten, men kan även förekomma i näringsrikare vatten. Är vanligast i mindre vatten men kan även förekomma i skyddade vikar av större sjöar och i långsamflytande vattendrag. Artens bestånd kan variera kraftigt i storlek mellan olika år då övervintringen endast sker med frön och övervintringsknoppar.
Förändring + 9 %.

Gropnate är ursprunglig. Den angavs förekomma flerstädes i Gävletrakten 1863 men uppgiften omfattar sannolikt även spädnate. Totalt finns ett femtontal äldre fynd som sannolikt avser gropnate. Arten verkar inte ha förändrat sin utbredning de senaste hundra åren.

Gropnaten trivs bäst på solexponerade lokaler med grunt, snabbt uppvärmt och gärna näringsrikt vatten. Den hittas ofta på finkorniga eller dyiga bottnar i stilla vatten – gärna vid långgrunda öppna stränder eller i småvatten vid sidan av större vatten. Gropnaten kan snabbt kolonisera och bilda massvegetation i nyanlagda vattenmiljöer som dagvattendammar, övergivna torvtäkter eller öppna diken.

Vanliga följeväxter är vattenbläddra (31%), svalting, andmat, gäddnate, sjöfräken, flaskstarr, bredkaveldun, hårslinga, lånkearter och dvärgigelknopp.

Den 23 april fann man inget spår av gropnate i ett dike mellan väg och åker i Arbrå där den växt rikligt ett föregående år. Den föreföll alltså övervintra som frö. Lokalbeskrivningarna för denna art är ganska informativa. Där finns på flera ställen orden grop, göl och dike. Mer detaljerade är: grävd vattengrop i betesmark, källa i åker, betad strandäng vid älvvåg, ständigt vattenfyllt dike, vattenfyllt dike vid ny skogsbilväg, dike genom betesmark i kontakt med älv, igenväxande korvsjö, sand- och grusrevlar i älv (man föreställer sig att det fanns avsnörda småvatten mellan revlarna), gyttjig strand vid sjö, strandkärr vid älv, grund smal vik i älv, lugnvatten i älv, göl intill älvstrand, mindre stillastående vatten vid skogså, f.d. dammänge, f.d. myrtag, grop på industriområde övergivet grustag. I klusteranalysen hamnar 50 % av lokalerna i något av sjöstrandsklustren och 30 % i ett älvstrandskluster.