kärlväxter/tvåhjärtbladiga blomväxter/asterordningen/asterväxter/gemsrötter/gemsrot

Taxasida

gemsrot

Doronicum orientale

Hoffm.

gemsrot är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler

Översikt

gemsrot är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer

gemsrot

Taxonomi

Klass

Ordning

Familj

Släkte

Art

Namn

Vetenskapligt namn

Doronicum orientale

Vetenskapligt namn, fullständig form

Doronicum orientale Hoffm.

Svenskt namn

gemsrot

icelandic

Hjartarfífill

norwegianBokmal

smågullkurv

norwegianNynorsk

smågullkorg

Finskt namn

kevätvuohenjuuri

finlandSwedish

gemsrot

Danskt namn

Balkan-gemserod

Foton

Torbjorn Tyler

i odling i Brönnestad socken 2018-05-12

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Gemsrot är en vanlig prydnadsväxt. Den är funnen förvildad på ett par platser i gles lövblandskog utanför trädgårdar. Tills vidare bör den karakteriseras som tillfällig.

Gemsroten härstammar från sydöstra Europa och västra Asien. Den uppmärksammades som förvildad i Sverige första gången 1924.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Prydnadsväxt, förvildad i Sverige sedan 1920-talet .

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Odlad som prydnadsväxt och kvarstående t.ex. vid torpruiner eller tillfälligt förvildad framförallt i utkast.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: ganska ofta odlad prydnadsväxt; ofta länge kvarstående efter odling eller utkast och lokalt vegetativt spridd men ännu (?) knappast bofast. Först uppgiven 1907 från Bara (KWig det. PLa i LD).
Kommentar: B, granskare TKa och KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Gemsrot finns spontant i sydöstra Europa, Kaukasus och Mindre Asien. Den är relativt storväxt men har i regel bara 1–2 korgar; basalbladen är ganska stora, grunt hjärtlika och grunt men grovt tandade. Arten är vanlig i odling, och det är denna gemsrot som oftast påträffas i Småland, främst på utkast i vägkanter, skogsbryn, rösen och betesmarker, eller som kvarstående vid ödetorp och i gamla trädgårdar. Genom sina utlöpare kan arten bilda bestånd; dessa hävdar sig väl mot annan vegetation men tycks förbli ganska små.
Funnen i 184 rutor; tidigare uppgifter från 1 ruta. Ganska sällsynt men säkert ofta förbigången; mycket oftare noterad i sydost än i nordväst (där kanske delvis felbestämd till andra arter). Belägg har granskats från ett 80-tal lokaler, huvudsakligen från östra och södra Småland. – Kvarstående, utkommen eller förvildad; tillfällig.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Gemsrot härstammar från centrala och sydöstra Europa. Den förekommer ganska ofta i odling och har lätt för att sprida sig nära trädgårdar där den odlas. Vanliga växtmiljöer är vägkanter och ruderatmark som jordtippar. Ibland ses gemsrot i glesa löv- eller tallskogar, betade hässlen, öppen betesmark och kvarstående på ödetomter.

Gemsrot är främst funnen nära de större tätorterna och byarna. Norr om Borgholm uppvisar den samma mönster som andra trädgårdsflyktingar, dvs. den minskar påtagligt i frekvens. Gemsrot har en tydligt ökande tendens men de flesta förekomster är små, runt någon kvadratmeter i omfång.

Gemsrot kan främst förväxlas med stor gemsrot D. plantagineum. Den skiljs på att blomskaftet hos gemsrot har långa hår och korta glandelhår; stor gemsrot har långa glandelhår men saknar vanliga hår. Basalbladen hos gemsrot är hjärtlika med en bred men grund inskärning. Hos stor gemsrot är de äggrunda, nästan helbräddade med en tvär bas utan inskärning; de är därför grobladslika (jämför artepitetet plantagineum). Blomningen hos gemsrot är något senare än hos balkangemsrot D. columnae, i princip hela maj månad.

Kulturflykting, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, kvarstående, bofast.
Flerårig trädgårdsväxt, spridd med utkast till vägkanter, skogsbryn, lövskog, diken och änge, oftast nära trädgårdar. Under Projekt Gotlands flora har arten hittats från Hamra till Fleringe. Dessutom har 18 fynd av obestämd Doronicum uppgetts. De flesta gäller förmodligen denna art (Johansson 1998).

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Odlad prydnadsväxt från SÖ Europa och Kaukasus. Kvarstående eller tillfälligt förvildad.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.

Prydnadsväxt från sydöstra Europa. Rapporterad från4 lokaler i 4 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Gemsroten är allmänt odlad som prydnadsväxt och förekommer ibland kvarstående eller förvildad på kulturmark.

Ursprunglig i sydöstra Europa. I Sverige förvildad.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala

Flerårig prydnadsväxt med ursprunglig utbredning i sydöstra Europa, Mindre Asien och Kaukasus. Tämligen sällsynt som förvildad i Uppland, spridd med avfall till tippar och jordhögar eller påträffad som kvarstående efter odling. 135 kartblad, 183 kvadranter.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Noterad på tre lokaler i Söderhamnstrakten:

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala

Gemsrot är relativt vanlig i odling, någon gång kvarstående eller förvildad. Både denna och föregående art går ofta under namnet vårkrage. Förutom dessa två Doronicum-arter odlas även den stora, senblommande alpgemsroten, D. pardalianches. Denna art är sällsynt funnen förvildad.