Taxasida

fransmaskros

Taraxacum marginatum

(Dahlst.) Raunk.

fransmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

fransmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • fransmaskros
Taxonomi
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Se hedmaskros Taraxacum marginatum f. heterophyllum och äkta fransmaskros Taraxacum marginatum f. marginatum.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Se hedmaskros Taraxacum marginatum f. heterophyllum.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Askersund Hammar Råå, vid jättelinden 1930 (Haglund & Morander 1937).

Kumla Kumla Yxhult E. Adlerz (Dahlstedt 1911).

Lekeberg Hidinge Hällshyttan, torr, grusig strandvall, bussarnas vändplats 1938 Broddeson (S/HØl). Svartkärr, örtbacke på kalksten 1939 G. Haglund & Broddeson (S/HØl).

Örebro Tysslinge Latorp, nära skälet mot stationen, kalkstensbacke 1939 Broddeson (S/HØl). Sånnaboda, södra gården 1939 G. Haglund & Broddeson (S/HØl).

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
I senaste tid har hedmaskros T. heterophyllum accepterats som artskild från fransmaskros T. marginatum. Fransmaskros i snäv mening är känd norrut till Ångermanland men är i delar av Sverige sällsyntare än hedmaskros.
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från 2 rutor. Troligen sällsynt.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Fransmaskros växer på sandiga torrängar, sandstränder och alvartorrängar. Den ses också på kulturpåverkad mark som trädgårdar, kyrkogårdar och stenbrott. Fransmaskros har flest fynd nära västra landborgen, något som främst avspeglar var inventerare med intresse för sandmaskrosor samlat belägg.

Fransmaskros har mörkgröna ytterholkfjäll med tydlig hinnkant, mörka märken och saknar pollen. Den delas in i äkta fransmaskros f. marginatum och hedmaskros f. heterophyllum, den sistnämnda i absolut majoritet på Öland. De båda skiljer sig främst på bladform och flikighet; mellanformer är vanliga.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig (?).
Torr, sandig eller grusig ängsmark (även i rent kalkgrus). Registrerad från elva socknar, från Sundre till Fårö, där arten förefaller vara särskilt vanlig. Lange (1911) bedömde arten som tämligen allmän, och äldre uppgifter föreligger från 23 socknar; möjligen minskade den något under 1900-talet, men den kan också vara förbisedd.

Arten har uppgetts från Gotland i två former: hedmaskros f. heterophyllum och äkta fransmaskros f. marginatum. Merparten av insamlat material går inte att säkert placera inom någon av formerna.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Fransmaskros förekommer utefter kusten i de för sandmaskrosor vanliga miljöerna. Några av fynden kan eventuellt avse den nyligen urskilda hedmaskrosen T. heterophyllum

Se även hedmaskros Taraxacum marginatum f. heterophyllum

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
12 socknar

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
I Sörmland tämligen allmän. Förutom på sandmarker även på ruderatmark.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
I Sverige funnen upp till Ångermanland. Tämligen allmän, främst kring Mälaren och vid kusten.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Uppgifterna om denna art är något osäkra eftersom belägg saknas.