dån

Galeopsis

L.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

I äldre källor samlades dån m.fl. växter under den gemensamma beteckningen blindnässla (Samzelius ms 1758), ”ofta nog ett gemensamt namn på slägtena Lamium, Galeopsis m. fl.” (Djurklou ms).

Galeopsis tetrahit i Samzelius (ms 1758) inkluderar toppdån och hampdån. I Gellerstedt (1831) benämns den hampört och innefattar toppdån och mjukdån. Hartman (1866) och Gellerstedt (1852) inkluderar toppdån i benämningen.

Nässel- och hampdån var Mellansveriges 9:e värsta åkerogräs enl. en enkät (Bolin 1922). Kraftiga ogräsbesprutningar av åkerfälten gjordes i länet varvid 90 % av dånarterna dödades (ÖLHÅ 1924).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

[Galeopsis bifida × speciosa]
Status: uppgiven 1902 från S. Åsum (ARot i LD) och 1953 från Stoby (AOr i LD) men bestämningar ej bekräftade.

[Galeopsis ladanum × tetrahit]
Status: uppgiven 1902 från S. Åsum (ARot i LD) men bestämning ej bekräftad.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Linné (1745a), indirekt genom att det småländska namnet sugor angavs. I namnet innefattade Linné pipdån G. tetrahit, toppdån G. bifida och hampdån G. speciosa. Detsamma gäller den första mera konkreta uppgiften, hos Wåhlin (1769): Jönköping trakten av Jönköping ´i åkrarna bland wårsäden´.