Taxasida

cembratall

Pinus cembra

L.

cembratall är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

cembratall är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • cembratall
Taxonomi
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Pinus cembra
Vetenskapligt namn, fullständig form
Pinus cembra L.
Svenskt namn
cembratall
icelandic
Lindifura
Finskt namn
sembra(mänty)
finlandSwedish
cembratall
Danskt namn
Cembra-fyr
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala

Se sibirisk cembratall Pinus cembra subsp. sibirica

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

”Cembratallfrö”, av okänd underart, utdelades till Svartå, Ervalla och Sörby i Almby samt Garphyttan (ÖLHK 1871).

Knappt förvildad i Närke. Odlad i Örebro 1887 (Adlerz, OREB). Vid Ybby i Viby mätte Nilsson (1978) ett träd till bho 215 cm 1976.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Flerstädes planterad i och vid samhällen. Har visat sig kunna fröspridas och naturaliseras, t.ex. i Örnsköldsvik Museibacken och Arnäs Dekarsön (O. Johansson) samt i Junsele spridd – eventuellt med smalnäbbade nötkråkor – från samhället till nipbranter i närheten (Malmq. 1989 r).

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala

Se sibirisk cembratall Pinus cembra subsp. sibirica

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Se sibirisk cembratall Pinus cembra subsp. sibirica.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: sällan odlat prydnadsträd; någon gång kvarstående. Först uppgiven 2000 från Helsingborg (JEH).
Kommentar: B, granskare TTy.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Cembratall förkommer med två underarter: äkta cembratall subsp. cembra som härstammar från Alperna och Karpaterna samt sibirisk cembratall subsp. sibirica från nordöstra Ryssland och Sibirien. I nordligaste Sverige har sibirisk cembratall inkommit, spridd genom smalnäbbad nötkråka. Cembratall odlas i Sverige, både i mindre skogsbestånd och som prydnadsträd; vanligen är det då sibirisk cembratall. På Öland finns ett fynd där cembratall är spridd från en närbelägen trädgård, belägget är inte bestämt till underart.

Liksom hos weymouthtall P. strobus sitter barren fem tillsammans. Cembratall skiljs ut på att kottarna är uppriktade, årsskotten är håriga och fröna saknar vingkant. Weymouthtall har hängande kottar, kala årsskott och frön med vingkant.

Kvarstående.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Cembratall härstammar från Centraleuropa eller Ryssland och odlas mest i norra Sverige. – Det enda fyndet under inventeringen avser föryngring i en park. 

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Från Europa och Sibirien. Förekommer i parker och planteringar, men tycks inte ha använts som skogsträd i Sörmland och finns inte förvildade alls.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Planterat prydnadsträd vid gårdar och samhällen. Angiven som sällsynt vid herrgårdar av Arnell (1902). Sprids med nötkråkor, särskilt i Gävle, och frösår sig ibland. Förvildad cembratall av underarten cembra finns belagd från Kratten i Torsåker (GOD i S).

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Cembratall växer tämligen allmänt planterad vid bebyggelse och något spridd även utanför tomter. I Lenninge, Bollnäs, sprids den och gror rikligt i både torr och våt skogsmark och på övre delen av Voxnans strand flera hundra meter från moderträden. Fortfarande är dock majoriteten av dessa plantor mindre än en meter höga.