Taxasida

bolltistel

Echinops sphaerocephalus

L.

bolltistel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

bolltistel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • bolltistel
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Echinops sphaerocephalus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Echinops sphaerocephalus L.
Svenskt namn
bolltistel
norwegianBokmal
kuletistel
norwegianNynorsk
kuletistel
Finskt namn
valkopallo-ohdake
finlandSwedish
bolltistel
Danskt namn
Fligbladet tidselkugle
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Bolltisteln, som härstammar från mellersta Europa (Mossberg m fl 1992) har odlats i Sverige åtminstone sedan slutet av 1700-talet. Den är känd som förvildad sedan 1830-talet (Karlsson 1986).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Ej tidigare publicerad från Dalsland.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Prydnadsväxt, förvildad i Sverige sedan 1700-talet.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Ny bofast art. Odlad som prydnadsväxt; förvildad och etablerad på vägrenar N om Ronneby.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

18; varav 17 på Mälarslätten, en i SkogsIåglandet. På vissa lokaler bofast, åtminstone på Mälarslätten. Att frekvensen varit avhängig av odlingens omfattning och slumpens medverkan till spridning utanför trädgårdar är givet. Den sydöstliga utbredningen kan dock i viss mån antas ha samband med temperaturklimatet. Då arten så kort tid varit känd vildväxande, måste utbredningstypen tills vidare anses osäker.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: åtminstone numera sällan odlad prydnadsväxt; lätt självsådd och på några lokaler rikligt självförökad och bofast. Först uppgiven 1870 från Väsby (Lilja 1870).
Förändring och hot: först i senaste tid etablerad och bofast.
Kommentar: B, granskare KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Blå bolltistel
Bolltistel hör hemma i centrala och östra Europa samt Sibirien. Det är den art av släktet som funnits längst i odling i Sverige, och troligen var det den som fanns vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732 under namnet Sphaerocephalus perennis på svenska Rosen båhl). Numera är den ovanlig i odling. Arten frösår sig villigt och kan snabbt bilda stora bestånd. Den föredrar ganska torr, öppen mark och har främst noterats från vägrenar, gårdskanter, ödetomter och bryn.
Funnen i 74 rutor; tidigare uppgifter från 12 rutor. Ganska vanlig i mellersta Kalmar län, sällsynt i övrigt i öster. I väster mycket sällsynt. – Förvildad; bofast.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Bolltistel härstammar från centrala Europa, från Frankrike och österut till de centrala delarna av Ryssland. Den var förr populär i odling men är numera ersatt av andra arter i släktet, främst blå bolltistel E. bannaticus. Bolltistel har en drygt 100-årig historia som förvildad på Öland. På främst norra Öland och utmed västra stenkusten är den på flera ställen naturaliserad på klapperstensvallar nära havet, i vägrenar och kalkgrus; den växer alltså i samma miljöer som blåeld Echium vulgare. Tillfälligt ses den i gamla stenbrott och grustag, steniga trädesåkrar samt på ruderatmark som jordhögar eller där trädgårdsavfall tippats.

Bolltistel är främst funnen i de nordliga socknarna Böda, Högby, Källa och Persnäs; områden där de första fynden gjordes. Några nytillkomna lokaler är mycket individrika som vägen ner till Äleklinta, Föra sn. Bolltistel har även etablerat sig på sydvästra Öland, ca 700 m norrut från Strandhagen NR, S. Möckleby sn. Där växer bolltistel på skiffergrusvallar vid havet, en miljö där den kan komma att expandera framöver. Sedan Sterner (1938) har ökningen varit tydlig och vi bedömer att expansionen ännu inte är avslutad. Jämfört med Sterner (1986) ses ingen förändring i statistiska analyser (Frescalo och Telfer); vår bedömning är en fortsatt svag ökning.

Kulturflykting, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, kvarstående, tillfällig.
Flerårig, konkurrensstark trädgårdsväxt, som sprider sig villigt med frö. Tillfälligt förvildad på utkast och i vägkanter.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Bolltistel odlas som prydnadsväxt. Arten frösår sig lätt och bildar ibland stora bestånd och är naturaliserad åtminstone på en lokal i och omkring en gammal skalgrustäkt vid Kaserna i Foss, rikligt spridd och känd sedan mer än 50 år.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Prydnadsväxt från södra, centrala och östra Europa. Påträffad kvarstående eller i utkast. Innan nyckeln till bolltistlar (Karlsson 1986) publicerades noterades enbart bolltistel. Efter 1986 noterad från 4 lokaler i 4 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Sydosteuropa. I Sverige odlad och förvildad upp till Värmland och Gästrikland, men med ojämn utbredning. Vanligast tycks den vara i Östergötland och Sörmland. I Sörmland tämligen sällsynt – (6%). Bolltisteln är en flerårig prydnadsväxt som har odlats åtminstone sedan 1800-talet men numera har gått ur modet. Arten sprids både med frö och med utkastade plantor och växer rikligt som kvarstående och förvildad på avfallsplatser, i vägkanter eller vid torpgrunder, någon gång också på banvallar och öppen gräsmark. Den är dock sedan länge borta ur frö- och plantkatalogerna och någon nyintroduktion av arten sker knappast i nutiden.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ursprunglig i Sydeuropa och Sibirien; odlad som prydnadsväxt sedan slutet av 1700-talet; rapporterad under senare hälften av 1800-talet från flera landskap, inklusive Uppland, där den fortfarande är sällsynt som förvildad. 59 kartblad, 69 kvadranter.
Almq. Förvildad kring trädgårdar, ej synnerligen beständig.
Bolltistel har rapporterats från igenväxande parker, gårdsmiljöer, vägkanter, järnvägsbankar och skräpmarker.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Prydnadsväxt. To, Wall, ladugårdsbacke, ca 100 ex 1991 (Risberg 2008); Finnåsen, trädgårdsavfall, några ex 1989 (Risberg 2008); , Näringen 1927 (Ahlner 1929, belägg i S, !ThK); Vitgrund (G Eriksson enl Lindberg 1979). Det är oklart vilken bolltistelart som avses eftersom de inte var uppdelade i flororna vid denna tid.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Inga andra bolltistelarter var kända i Sverige då detta fynd gjordes. Namnet kan ha givits utan närmare undersökning av tänkbara alternativ.