Taxasida

bergbräsma

Cardamine hirsuta

L.

bergbräsma är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

bergbräsma är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • bergbräsma
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Cardamine hirsuta
Vetenskapligt namn, fullständig form
Cardamine hirsuta L.
Svenskt namn
bergbräsma
icelandic
Lambaklukka
norwegianBokmal
rosettkarse
norwegianNynorsk
rosettkarse
Finskt namn
mäkilitukka
finlandSwedish
bergbräsma
Danskt namn
Roset-springklap
Foton
Patrik Engström
Stenhamra, Ekerö kommun 2021-05-15
Thomas Gunnarsson
Sandbyborg sjömark,Sandvy,Mörbylånga 2019-04-22
Thomas Gunnarsson
Sandbyborg sjömark,Sandvy,Mörbylånga 2019-04-22
Patrik Engström
Lådnaön, Värmdö skärgård 2009-04-25
Nycklar

Tyler, T. & Rawet, M. 2023: Cardamine – bräsmor

Den botaniska skattkammaren
Ett släkte med tio ursprungligt vilda arter, en sentida inkomling (risbräsma C. occulta) samt en handfull arter som odlas som prydnadsväxter och som kan påträffas som förvildade. Nyckeln omfattar alla arter som påträffats som vildväxande i Sverige vårtandrot C. enneaphyllos och ungersk tandrot C. glanduligera vilka ännu inte påträffats förvildade men som är relativt vanliga som odlade, samt den sydhemisfäriska arten kvastbräsma C. corymbosa som är på spridning i Europa och kan misstänkas nå Sverige inom kort. De perenna arterna med krypande underjordiska jordstammar har ibland urskilts som det fristående släktet Dentaria men inkluderas här i släktet Cardamine.
Floratexter

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

935 Cardamine hirsuta L.

This originally Eurasiatic species is most frequently distributed in Europe. From the original distribution area, it has spread through Asia and N. America and also to a great many places outside the map area.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Bergbräsma förekommer sannolikt med två olika provenienser i landskapet, en ursprunglig och en ganska sent inkommen plantskole- och trädgårdsform. Morfologiskt är de dock lika. I någorlunda naturlig vegetation växer den ettåriga och konkurrenssvaga arten på strandvallar och torrängar vid kusten, främst i norra Halland. Vissa år uppträder den här i massförekomster. De vanligaste växtplatserna är emellertid plantskolor, rabatter, tomtgränser, parker och kyrkogårdar. Mindre vanlig är den i gräsmattor, på utkast- och tipplatser, P-platser samt hällmarker i kulturbetesmarker.

Bergbräsman gynnas av vår tids ökade transporter av jord och trädgårdsprodukter och är under spridning i landskapet.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Bergbräsman är en ettårig, höstgroende och vår­blommande ört som växer på bar jord, särskilt på hyllor i örtberg och på annan torr, vegetationsfri mark nära havet eller större sjöar, gärna nära själva stranden på tångvallar. Arten förekommer rikligast i kalktrakter. Som införd förekommer arten i träd­gårdsland och stadsplanteringar och även i växthus, spridd med jord och växter från plantskolor. Denna ogräsform med världsvid utbredning är spädare och kan spira och blomma under alla tider på året.

Europa, Asien, Nordafrika. I Sverige i Götaland och Svealand, främst utmed kusten, som införd även i Norrland.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Två former av växten förekommer, dels en inhemsk i frisk lövvegetation, dels en fr.o.m. 1960-talet inkommen genom plantskolor, främst från Holland enl. Nilsson.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Sannolikt något förbisedd.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Mycket sällsynt i Östra Mälområdet: tre möjliga spontana förekomster, en sentida adventivförekomst. Värmefordrande, sydlig (i Skandinavien sydligt suboceanisk) art. Utbredningstyp: S13.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: ökning med mer än 75 %. Först under senare årtionden etablerad som trädgårds- och plantskoleogräs och därigenom spridd till helt nya områden och biotoper. Möjligen utgör denna ogräsform en särskild ras med annat ursprung än den sedan gammalt inhemska.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Bergbräsma växer på frisk eller torr jord på berg och i bergbranter samt i gles lövskog, vid kusten gärna i strandsnår. I odlingslandskapet påträffas arten vid hällar i betesmark (gärna tidvis översilade) samt på kreatursstigar och markvägar. I västra Småland är den som spontan knuten till grönsten. Den är konkurrenssvag och gynnas av markstörningar – förr var den en av de arter som gärna uppträdde på svedjeland. Dessutom har den i sen tid kommit in med plantskolematerial och finns nu spridd som ogräs i plantskolor, trädgårdar och kommunala planteringar.
Funnen i 415 rutor; tidigare uppgifter från 125 rutor. Som spontan vanlig i östra Smålands kusttrakter och ganska sällsynt i sydöstra Smålands inland samt söder och öster om Vättern, i övrigt sällsynt till mycket sällsynt. Som ogräs ganska sällsynt och regellöst spridd, men ökande. – Ursprunglig.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Bergbräsma är ibland funnen på sandiga–grusiga havsstränder och i karster, miljöer där den troligen är ursprunglig (se primäruppgifter ovan). Vanligare är den idag på starkt kulturpåverkade lokaler som vägrenar, åkerkanter och i betade torrängar där den främst ses på slitna partier; på dessa lokaler ses en ogräsform av bergbräsma som har mindre blommor jämfört med de naturliga formerna som är storblommiga och där blomningen är inskränkt till våren. När röjningar sker av betesmarker gynnas bergbräsma och dyker upp där enbuskar tagits bort eller på brännfläckar. Även ruderatmarker erbjuder många lämpliga miljöer såsom jordhögar, grusplaner, gamla stenbrott och sandtag. Nära gårdar växer bergbräsma i gräsmattor och rabatter.

Bergbräsma är vanlig och jämnt fördelad över hela Öland inklusive Stora Alvaret. Arten förefaller ha ökat sedan Sterner (1938) och hittas nu i samtliga socknar; denna ökning gäller ogräsformen. Växten förekommer ofta i plantskolor och kan därifrån spridas vidare till trädgårdar. Men även andra arter i släktet förekommer som ogräs i plantskolor så det gäller att se upp. Olika mänskliga aktiviteter i odlingslandskapet gynnar bergbräsma. Torrsommaren 2018 var positiv för växten som följande vår–försommar kunde skådas i en sällan sedd massblomning som gjorde att vissa sjömarker på östra Öland såg ut att vara snötäckta. När de perenna gräsen dog av torkan banade det väg för ettåriga växter som bergbräsma.

Gammal och kulturföljeslagare, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Troligen ursprunglig.
Öppna till halvöppna torra miljöer: driftvallar, hällmark, klippor, torrbackar, gärna på myrtuvor; även i köksland och någon gång på brandfält. Kartan visar att bergbräsma är kustbunden, men den kan vara förbisedd under våra inventeringar, eftersom den snabbt dör bort i sommarhettan. Av Eisen & Stuxberg (1869) ansedd som sällsynt, men Johansson (1897) bedömde frekvensen som ”H. o. d.”, motsvarande tämligen allmän, med utbredning från Sundre till Gotska Sandön, Fårö. Förmodligen har frekvensen varit oförändrad sedan slutet av 1800-talet.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Bergbräsma växer på blottade, tunna jordlager i kustnära hällmarker, steniga torrbackar och naturbetesmarker. Man finner den också som ogräs i planteringar och rabatter i trädgårdar, på kyrkogårdar och i parker. Vissa år förekommer den liksom andra små ettåriga växter i stor mängd. Bergbräsman har ökat både i frekvens och i utbredning sedan förra inventeringen, åtminstone delvis beroende på att ogräsformen kommit in med plantskoleprodukter.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig på grönstenshällar och på sandiga grusiga marker nära havet och Vänern. Verkar gynnas av lång vegetationsperiod och är som ursprunglig något kalkgynnad. I senare tid spridd som ogräs i plantskolor och vidare till rabatter och trädgårdar. Som inhemsk mindre vanlig i Göteborgs skärgård och nära Vänern på Kålland och vid Kinnekulle. Sällsynt nyspridd som ogräs i övriga delar av landskapet. 146 lokaler i 85 rutor (10 %).

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Tämligen allmän i stora delar av Upplands kustområde, för övrigt sällsynt. 159 kartblad, 284 kvadranter.
Bergbräsma växer på torra marker, i torrbackar, ofta bland hällar, på öppna hällmarker och på sandig mark såsom gamla sandtag och grusplaner. Under senare år har den även anträffats i kulturmiljöer, framför allt i rabatter, inkommen med plantmaterial från handelsträdgårdar etc. Många av inlandsförekomsterna är av denna kategori.
Förändring - 5 %.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Bergbräsman är troligen ursprunglig men uppträder också som följeslagare till kulturen. Det första fyndet gjordes 1916 på Limön.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Bergbräsma har noterats en gång tidigare i Hälsingland, och två gånger under vårt inventeringsarbete. De nutida fynden har gjorts på jord i handelsträdgård eller tillsammans med plantor från en sådan. I många dokument på Internet beskrivs arten som ett svårartat trädgårdsogräs. Även i Jämtland har den setts växa i trädgårdsmiljö (Petterson 2007).

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Bergbräsma, som är ett vanligt trädgårdsogräs söderut, har i sen tid börjat sprida sig till Medelpad. Här är den funnen i nyare planteringar i Sundsvallsområdet, säkert spridd från handelsträdgårdar. Tillfällig; ännu tycks ingen fastare etablering ha skett.