Taxasida

zebrafibbla

Hieracium caesiomurorum

Lindeb.

zebrafibbla är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

zebrafibbla är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • zebrafibbla
Taxonomi
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Funnen på ca 22 lokaler i 12 socknar (Tyler i brev); tre aktuella fynd.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Närke 17 lokaler 1924–1941 Broddeson (S/GSa); 11 socknar (Tyler 2002b, 2005).

Askersund Askersund Hultafallet, björkäng 1978 E. Evers & S. Nordenstam (S/TTy). Lerbäck (Adlerz 1903b).

Kumla Kumla (Adlerz 1903b).

Lekeberg Hidinge (Adlerz 1903b).

Örebro Kil (Adlerz 1903b).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: sannolikt gammal och åtminstone fordom bofast, men endast känd genom en mycket gammal insamling från S. Mellby (troligen Stenshuvud; ca 1830, JEAr i S).
Förändring och hot: försvunnen.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Zebrafibbla finns i alla landskap från Skåne till Härjedalen och Ångermanland (utom Halland) och är flerstädes vanlig. Arten har breda basalblad och ofta bara ett stjälkblad som är tydligt skaftat. Den tas därför gärna för en skogsfibbla men är betydligt mindre krävande än de flesta skogsfibblor. Oftast finner man den på väg- och åkerrenar, i bryn samt i torr hagmark.
Funnen i 90 rutor; tidigare uppgifter från 68 rutor. Vanlig i stora delar av Småland men sällsyntare mot väster och söder (ej känd längst i sydväst). – Ursprunglig.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Zebrafibbla finns i de flesta landskap, från Skåne och norrut till Härjedalen och Ångermanland. På Öland finns glest med fynd från norra 2/3 av ön, främst från vägar och stigar som genomlöper områden med rikare barr- och lövskogar. Zebrafibbla är även funnen i en stenig slänt vid havet. Några av de aktuella fynden kan vara återfynd, exempelvis Ramsnäs (Böda), Abbantorp (Högsrum) och Bostorp (N. Möckleby).

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Företrädesvis i frisk tallskog eller barrblandskog, ibland mer öppet, t.ex. i bryn eller ute på kalkhällar, klippor eller klapperstensfält. Utbredningen är koncentrerad till den norra delen av Gotland med isolerade förekomster i Garde och (förr) Silte. Fram till nu känd från 25 socknar (Tyler 2015, i brev). Johanssons karakteristik (1897): ”På n. delen t. allm., på mellersta h. o. d. Måttl.” passar fortfarande bra.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Först uppgiven av N J Scheutz (1884) från Uddevalla Kapellbackarna.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Äldre fynd: Dunker. Floda. Huddinge. Hyltinge. Kila. Kärnbo. Nacka. Näshulta. Ornö. St.Malm. Strängnäs. Södertälje. Utö.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Spridd från Skåne till Torne lappmark.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Zebrafibbla förekommer över nästan hela Sverige.