Taxasida

vassfibbla

Hieracium barbareifolium

(Lönnr. ex Dahlst.) Johanss.

vassfibbla är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

vassfibbla är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • vassfibbla
Taxonomi
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Uppgiven från OL Jämshög Lilla Holje; KK Sillhövda Fur, båda Svl (Svanlund 1902). Inga belägg sedda; uppgifter inkluderade med tveksamhet i Tyler (2002b).

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Närke (K. Johansson 1926).

Askersund Lerbäck (Tyler 2005).

Lekeberg Knista 1935–1940 Broddeson (S/GSa); (Tyler 2005). Tångeråsa 1935–1940 Broddeson (S/GSa); (Tyler 2005: möjligen).

Örebro Asker Hultafallet 1978 E. Evers & S. Nordenstam (S/TTy).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: möjligen gammal och bofast men endast känd från två nyfunna lokaler och måhända sent invandrad. (En äldre uppgift från Örkened (EAlm i LD) är baserad på ett felidentifierat belägg (det. TTy)).
Förändring och hot: endast känd från ovannämnda lokaler.
Kommentar: B, granskare TTy.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Vassfibbla är i huvudsak östsvensk med förekomst från Skåne till Uppland. Den växer i skogsbryn och dungar samt på vägkanter.
Funnen i 11 rutor; tidigare uppgifter från 20 rutor. Sällsynt i norra Småland (möjligen vanligare i östra delen). – Ursprunglig.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Vassfibbla förekommer från Skåne, Småland, Gotland (mindre allmän) och norrut till Uppland. Det finns två äldre uppgifter varav ett med granskat belägg; inga fynd gjordes under inventeringen.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Skogs- och ängsmark, gärna solöppet. Samtliga fynd sedan 1983, sex stycken, har gjorts inom geografiskt slumpade provrutor, vilket tyder på att frekvensen borde vara åtminstone mindre allmän. Det motsvarar Johanssons (1897) ”H. o. d.”.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Äldre fynd: Näshulta. Södertälje. Åker.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Spridd från Skåne till Uppland.