Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Uppgiven från KK Karlskrona, (i S enl. Holmgren 1942). Inga belägg sedda.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Medelhavsområdet, Asien, Nordafrika. I Sverige vanligen tillfällig på skräpplatser, men åtminstone i Stockholm konstant.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Samzelius (1760) angav växten från ”Kräklinge gärden wid wägen” och (ms 1758) från Kräklinge och Stjärnsund i Askersund. Uppgiften godtogs av Wahlenberg (1824, 1831) och, med tvekan, av Gellerstedt (1852): ”På sednare tider, mig veterligt, icke återfunnen”. Enl. Junell (1971) skulle Samzelius avse borstsenap, en växt som dock inte sågs i Sverige förr än på 1840-talet. Rygne & Herbinger (1991) säger sig ha sett vallsenap på en hästbetad f.d. åker i Hallsberg. Inget belägg är funnet.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: på okänt sätt inkommen adventivväxt. Uppgiven tio gånger mellan 1837 (Lund, Lilja 1870) och 1934 (Lackalänga, Blom 1934) men endast ett korrrekt belägg har kunnat uppbringas (S. Åsum 1896, ARot det. PLa i LD).
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Arten har följande historik i Kalmar Kalmar. Efter det första fyndet insamlades den 1895 (A. Tullgren i GB LD PerBrahe S UPS och UME), 1904 (anonym i OHN) och 1906 (R. Sterner enligt Sterner ms 2). Därefter sågs den med högst fyra år långa luckor från 1912 (Blomqvist 1917) till 1936 (K. F. Holmström i UPS) och 1944 (G. Kjellmert i GB). Senare har den observerats 1968 (H. G. Bruun i UME) samt vid fem tillfällen från och med 1990, senast 2000 (se nedan). Fyndbristen 1944–89 beror snarare på låg botanisk aktivitet än på att arten varit borta. – Tidigare, specificerade lokaler är Barlastholmen 1927, 1929 (A. J. Snell i OHN), Fredriksskans 1916 (Blomgren 1922), 1924 och 1927 (Snell 1929); gamla gasverkstomten ca 1930 (C. A. Andersson enligt Sterner ms 1); Skeppsbron mellan järnvägsspåren, 1906 (R. Sterner enligt Sterner ms 2); Vedgårdsholmen vid magasinen 1968 (H. G. Bruun i UME); samt Ängö 1922 (N. Blomgren i LD och S).
Vallsenap är inom släktet en ovanligt småvuxen och småblommig art. Dess spontana utbredning sträcker sig från sydvästra Europa och Nordafrika österut till Indien. Arten är känd för att existera i fröbanken i städer och visa sig vid omgrävning.
Funnen i 1 ruta; tidigare uppgifter från samma ruta. Mycket sällsynt. – Sen inkomling; bofast.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Vallsenap härstammar från södra Europa. Den är funnen vid hamnar, bangårdar och i liknande miljöer. Från Öland finns ett äldre fynd där arten var tillfällig. I närbelägna Kalmar har vallsenap noterats vid många tillfällen under 1900-talet. Kanske har ett fraktfartyg som seglat mellan Kalmar och Mörbylånga fört med sig frön av vallsenap? Inga fynd gjordes under inventeringen.
Inkommen, tillfällig.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Inkommen, tillfällig. Utgången.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, från södra Europa. Ej funnen under inventeringen.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Tillfällig inkomling, ursprungligen från Medelhavsområdet, Nordafrika och Asien. Vallsenap har tidigare införts med importerad spannmål och ull. De aktuella fynden från Stockholm har troligen kommit in med fågelfrö.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Tillfälligt inkommen till Gävle hamn 1810–12 (Hartman 1848), 1813 (Hartman ms 1814), 1848 (CHn i S), 1905*15 (Dahlstedt 1916).
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förr på barlast.