trubbnate

Enda uppgifter (i Birger 1908a): Lillhärdal: i små vattenpölar nära Härjån(16E 2b–c, 1906 och 1908, N. Nilsson i S och UPS) och vid Blädjans utlopp (1891 och 1906, EN i S). Lokalerna ligger på ca 440 m.

Trubbnäste är ursprunglig men kulturgynnad. De ganska smalbladiga skotten är rotade i bottnen men bildar vanligen täta mattor på eller strax under vattenytan i näringsrika dammar, märgelhålor och diken samt ibland också i slättlandsåar.

Arten har sannolikt ökat under 1900-talet.

Sälls.–spridd över hela Närke men saknas i näringsfattiga områden. I Hjälmaren är den praktiskt taget allm. i näringsrika vikar och på grunda sandbottnar kring sänkningsskären. Utanför sjöar och åar finns den sälls. i bäckar, dammar och diken. Broddeson antecknade växten, steril, vid en kärrgöl nära Toppen i Axberg 1925.

109 Potamogeton obtusifolius Mert. & Koch

The distribution of this widespread Eurasiatic and N. American species is somewhat uncertain because of confusion with other species. This species belongs to the amphi-atlantic plants (Hultén, Amphi-atl., p. 62 and map 44), although with a circumpolar tendency. It is reported from Australia. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 25.

Gammal bofast art.

Troligen spridd i Mälaren; f.ö. 19 fynd på Mälarslätten, 21 i Skogslåglandets slättbygder samt tre i Bergslagen. Klimathärdig i hela området., begränsad till eutrof-mesotrof omgivning. Troligen förbisedd inom de ännu fyndtomma slättområdena på V. Mälarslätten och i SV. Skogslåglandet (Väringen, Fellingsbros sänkta sjöar m.m.). Utbredningstyp: S3.

Vid kusten i grunda, djupt inskurna, sötvattenpåverkade vikar och fjärdar, eljest i näringsrika tjärnar och sjöar samt fjärdar och laguner i anslutning till älvar, även älvdelta i inlandet. - 17 (12).

Larsson 1859.

Trubbnate växer oftast på lera eller dy i grunt sötvatten, särskilt i vindskyddade vikar av näringsrika sjöar. Ibland påträffas den i lugnvatten i åar och större bäckar samt i dammar, lertag och diken.

Trubbnate växer i måttligt näringsrika småvatten. Den är funnen vid ett tillfälle i en bevattningsdamm.

Trubbnate har en plattad stjälk som är rikt förgrenad upptill. Bladen är trubbiga med kort udd och har oftast tre, sällan fem, nerver; axet har ett kort skaft.

Sent inkommen, tillfällig.

Rosén & Wahlenberg (1821) återger, inom parentes, en uppgift av Landeberg (ms 1811): ”Växer i gropar i Hablingbo Myr” (Johansson 2010). Det dåtida namnet P. compressum kan också ha åsyftat bandnate P. compressus. Ingen av dessa arter tas upp från Gotland av andra botanister.

Trubbnate bildar med sina i regel brunfärgade, smalt bandformade blad ofta täta mattor strax under vattenytan i näringsrika sjöar, dammar och hällkar men förekommer också i avsnörda partier av vattendrag. Av okänd anledning tycks arten ha ökat sedan förra inventeringen.

Trubbnate växer i näringsrika men klara sjöar. Den bildar ibland icke blommande bestånd på bottnar ned till ett par meters djup. I Sörmland är den inte funnen i Östersjön.

Trubbnate förekommer främst i måttligt näringsrika vatten. Den finns på mjukt sediment i skyddade vikar av sjöar, men i enstaka fall även i dammar och andra småvatten. Artens bestånd kan variera kraftigt i storlek mellan olika år, då övervintringen endast sker med frön och övervintringsknoppar.

Förändring - 23 %. – Ungefär samma utbredningsbild som på Almquists tid, men Almquist rapporterar fler fynd kring Stockholm. Möjligen har trubbnate minskat i detta område på grund av stadens tillväxt. Det är dock svårt att dra några slutsatser om förändringar i utbredningen då arten sannolikt alltid varit förbisedd.

Trubbnate har på sensommaren setts bilda övervintringsskott av den typ som beskrivs av Preston (1995). Vid lågvatten på våren har delvis gröna skott hittats på bottenslammet. Blomning och fruktutveckling kan ske under vatten. Mogen frukt kan ses i senare delen av mjölkens tid.