Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2021-08-08
Taxasida
toppamarant
Amaranthus hybridus subsp. hypochondriacus
(L.) Thell.
toppamarant är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt
toppamarant är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- toppamarant
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Amaranthus hybridus subsp. hypochondriacus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Amaranthus hybridus subsp. hypochondriacus (L.) Thell.
Svenskt namn
toppamarant
norwegianBokmal
praktamarant
norwegianNynorsk
praktamarant
Finskt namn
meksikonrevonhäntä
finlandSwedish
toppamarant
Danskt namn
Kortakset top-amarant
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gamla och aktuella fynd (toppamarant). KH Mörrum Perstorp (3E5g 4528) sop- och byggtipp 1998 SG (LD, det. T. Karlsson); RO Ronneby Angelskog (3F5d 3842) sop-och byggtipp 2001 SG (LD); Hultaleden (3F6d 2129) trädgårdstipp 1998 SG (LD, det. T. Karlsson); KK Karlskrona Vämö skjutbana, 1941 Hgn (LD, det. T. Karlsson).
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Hallsberg Hallsberg Hässleberg 508 589, tipp, 1 ex 2009 Nilsson (S/ThK).
Örebro Almby soptippen 1955 U. Starbäck (S/ThK). Längbro Mellringe 748 616, grustag 2004 Lindström (S/ThK). Mosjö V om Marieberg 674 623, tipp, 1 ex, röd form 2005 Lindström. Ånsta Örebro, Rudbecksgatan, 1 ex i fog mellan trottoar och husgrund 722 660, 1993 Sundkvist (OREB/ELj). Stadsträdgården, köksväxtland, 1 ex röd form 1998 (Lindström 1999b, S/ThK, publicerad som A. cruentus). 200 m VSV om Bonstorp, tipp, 7 ex 1997 (Lindström 2000b, S/ThK); Bonstorp 684 625, tipp, 1 ex 2008 Lindström.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: adventivväxt, sannolikt inkommen med bland annat fågelfrö. Först uppgiven 1850 från Ivetofta (anonym, det. TKa) men härutöver med ytterst få fynd i äldre tid.
Kommentar: B, granskare SSp.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Toppamaranten har en konisk, tät, oftast kraftigt röd blomställning och blommornas stödblad är relativt korta och mjuka. Den har uppkommit i odling i tropiska Amerika, troligen ur grönamarant ssp. powellii, och har spritts till Europa som prydnadsväxt. I Sverige har den ökat i popularitet på senare år, vilket återspeglas i att man allt oftare finner den på soptippar.
Dokumenterad från 12 rutor; inga tidigare uppgifter. – Tillfälligt inkommen.
Dokumenterad från 12 rutor; inga tidigare uppgifter. – Tillfälligt inkommen.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Sedan länge odlad som prydnadsväxt. Funnen spridd till skräpmarker.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, kulturform från tropiska och subtropiska Amerika, naturaliserad i Europa. 2 lokaler i 2 rutor.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Nordamerika. I Sverige tillfällig, ofta sammanblandad med blodamarant.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Kulturursprung, troligen uppkommen ur grönamarant. Ettårig prydnadsväxt som odlas som utplanteringsväxt och hamnar med trädgårdsavfall på tippar eller i jordhögar. Förekommer i en röd och en grön form, varav den röda är den vanligaste i odling. Sällsynt förvildad i Uppland. 16 kartblad, 16 kvadranter.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Hudiksvall Hälsingtuna Prästgården, 68494 15670, 1929 (REM i S); Ulvberget, 68451 15644, avfallsanläggning 2004 (ALA i S, det. Th. Karlsson); Norrbo V. om Norrbo kyrka, 68604 15433, tipp 1999 (ALA, det. Th. Karlsson).