
svensk ögontröst
Euphrasia stricta var. suecica
svensk ögontröst är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

svensk ögontröst är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- svensk ögontröst





Inga nycklar finns för detta taxon.
Hallands Flora
Ahlfvengrens uppgifter (1910 och 1924) var grundade på förväxling med andra varieteter av E. stricta.
Svensk ögontröst är en exklusiv slåttermarksväxt med aktuella, svenska förekomster endast på Gotland (Karlsson 1992).
Smålands flora
Ölands flora
Svensk ögontröst är en tidigblommande varietet av lila ögontröst. I dagens Sverige växer den i några ängen på Gotland. Den är vid två tillfällen funnen på Öland. I Sterners liggare finns ytterligare några lokaler förtecknade men inget av dessa fynd har kunnat verifierats.
Svensk ögontröst liknar späd ögontröst E. stricta var. tenuis. Hos båda varieteterna finns 3–5 noder under nedersta blomman. Ledstyckena är långa, blommorna är stora och ljust lila. Vid plantans bas sitter hjärtbladen kvar. Båda blommar tidigt, i juni till början av juli. Svensk ögontröst skiljs från späd ögontröst på att bladen är smalare och att de saknar glandelhår.
Gammal, förr bofast, numera utgången.
Gotlands flora
Ursprunglig.
Välhävdade ängen, anpassad till hävden med tidig blomning och fruktsättning innan slåttern sker. Svensk ögontröst är särskilt riklig bland svinrot Scorzonera humilis. En växtplats har hittats i betesmark. Åtminstone 29 äldre växtplatser har kunnat utläsas av litteratur och kollekter i herbarier. Johansson (1897) angav ”Sannolikt allm.”. Detta kan ha varit i överkant även på den tiden, men svensk ögontröst minskade starkt under 1900-talet, när ängesbruket i stort sett övergavs helt. För översikter hänvisas till Karlsson (1984), Petersson (1989, 1991, 1999c, 2002a), Croneborg (2001), Martinsson (2004, 2007) samt Larsson (2005) och Johansson (2009). Den genetiska variationen mellan enskilda bestånd är rätt stor, varför varje population är värd att bevara (Kolseth, Lönn & Svensson 2005).
Svensk ögontröst är föremål för ett åtgärdsprogram (Johansson 2008). Under senare år har därför försök gjorts med insådd i följande ängen (Croneborg 2001, Martinsson 2004, Larsson 2005): Prästänget i Fide, Prästänget i Lojsta, Käldänget i Etelhem (exklav i Garde, 2005), Anglarve änge i Träkumla, Alvena lindaräng i Vallstena, Hejnum högård (2005), Korsänget i Othem och Hammarsänget i Hellvi (exklav i Lärbro). Inplanteringar har inte räknats med i antalet fynd.
Svensk ögontröst är fridlyst.