Taxasida

styvnate

Potamogeton rutilus

Wolfg.

styvnate är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

styvnate är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • styvnate
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Potamogeton rutilus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Potamogeton rutilus Wolfg.
Svenskt namn
styvnate
norwegianBokmal
stivtjernaks
norwegianNynorsk
stivtjørnaks
Finskt namn
jouhivita
finlandSwedish
styvnate
Danskt namn
Rødlig vandaks
Foton
Patrik Engström
Sparren 2020-08-23
Patrik Engström
Sparren 2020-08-23
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

105 Potamogeton rutilus Wolfg.

This species has scattered occurrences mainly in N. and C. Europe.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Klarvattenväxt på grunda bottnar.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: förutom ovannämnda aktuella lokaler endast känd genom ett fåtal äldre fynd och var under en period kring mitten av 1900-talet t.o.m. ansedd som försvunnen. Nationellt rödlistad (EN) och fridlyst.
Kommentar: B, granskare KAO och TKa.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Styvnate är bara känd från ca 25 lokaler i landet, närmast i södra Östergötland. Den växer i sjöar med klart, mineralnäringsrikt vatten. – De båda småländska sjöar, som hyser arten, är ganska olika: Säbysjön är ett gott exempel på en näringsrik slättsjö, medan Södra Vixen är en mineralrik men näringsfattig klarvattenssjö, som dock blivit näringsrikare sedan 1980-talet.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Styvnate växer i grunda, klara och näringsfattiga sötvattensamlingar. Den är funnen vid ett tillfälle i en relativt nygjord bevattningsdamm.

Styvnate känns igen på sina styva och långt tillspetsade blad som avslutas syllikt. Snärpslidor är nertill sammanväxta men fransas senare upp.

Sent inkommen, tillfällig.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Troligen spontant inkommen, växer i näringsrikt vatten på dyig, lerig botten i skyddade vikar av Göta älv och vid Hornborgasjön. Mycket sällsynt, kanske förbisedd. Nationellt hotad art (EN starkt hotad). 3 lokaler i 2 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Styvnaten växer i grunda varma vikar av näringsrika sjöar. Arten har inte tidigare hittats i Sörmland. Det är osäkert om arten ökat i landskapet eller om den tidigare varit förbisedd.

Nationellt fridlyst sedan 1999.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala

Styvnate förekommer bara i Europa, där den har en relativt nordlig tyngdpunkt i sin utbredning, och är överallt mycket sällsynt. Sverige hyser en förhållandevis stor andel av dess kända världspopulation. Den är ovanlig i hela landet och har flest aktuella lokaler i Östergötland, Jämtland och Skåne. 
Styvnate förekommer i klara, måttligt näringsfattiga sjöar med högt pH och god vattenkvalitet. Bottensubstratet är ofta lera, dy eller gyttja. Den förekommer nästan aldrig i mindre eller strömmande vatten.

Orsaken till artens försvinnande från Uppland är sannolikt en kombination av sjösänkningar och övergödning av vattnen under 1900-talets andra hälft.