Taxasida

snärjor

Cuscuta

L.

snärjor är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

snärjor är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Taxonomi
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton
Thomas Gunnarsson
Byxelkrok söderut,Böda,Borgholm 2019-07-10
Torbjorn Tyler
Höör 2022-09-16
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2009-07-26
Torbjorn Tyler
2019-07-10
Thomas Gunnarsson
Ekerumsbadet norrut,Högsrum,Borgholm 2009-08-04
Thomas Gunnarsson
Skogsgärdet NR,Böda,Borgholm 2016-07-23
Thomas Gunnarsson
Byxelkrok söderut,Böda,Borgholm 2019-07-10
Thomas Gunnarsson
Byxelkrok söderut,Böda,Borgholm 2019-07-10
Thomas Gunnarsson
Byxelkrok söderut,Böda,Borgholm 2019-07-10
Peter Ståhl
Björkholmen, Älvkarleby sn 2024-07-06
Peter Ståhl
Björkholmen, Älvkarleby sn 2024-07-06
Björn Wannberg
Hässja, Alfta 2021-08-10
Arnold Larsson
Hästnäs, Bjuråker 2004-08-09
Katarina Stenman
Odlad, Gärdsmark, Skellefteå 1988-01-01
Torbjorn Tyler
Höör 2022-09-16
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2009-07-26
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2009-07-26
Nycklar

Tyler, T. 2019: Cuscuta – snärjor.

Den Botaniska Skattkammaren
Nyckeln upptar samtliga nio arter (varav två med två underarter) som blivit funna i Sverige.
Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Cuscuta anmärktes vid på Örebro apotek 1736 (Gentz 1949).

Storfröig snärjaCuscuta arvensis/suaveolens

”Konstaterad i importerat frö av klöver/blåluzern bl.a. vid Örebro frökontrollanstalt” dock ej påträffat i naturen (Sylvén 1937).

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Landeberg (ms 1811; jfr Johansson 2010): ”V.[äxer] på nässlor i Norrgårda: Sanda; på Humla vid Båtels: Mästerby; på Lin vid Tass och Loives i Heide.” I tryck hos Rosén & Wahlenberg (1821), som angav växtplatser vid Norrgårde i Sanda, Mästerby och Hamra. Alla uppgifterna fördes till en art, C. europaea, och att i efterhand, utan belägg, fastställa vilka arter som stod bakom uppgifterna är vanskligt.