Taxasida

smalfjällig strandmaskros

Taraxacum egregium

Markl.

smalfjällig strandmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

smalfjällig strandmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • smalfjällig strandmaskros
Taxonomi
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Örebro Glanshammar Röne 1938 S. Waldheim (LD/K&S).

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Arten är i Sverige känd från Öland och Gotland samt i ett bälte från Bohuslän till Uppland; den är överallt sällsynt. Det är en taxonomiskt besvärlig art vars variation ännu inte är helt utredd.
Funnen i 1 ruta (se primäruppgift); inga tidigare uppgifter.
Smalfjällig strandmaskros betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Smalfjällig strandmaskros har fynd främst från Sverige, Estland och Finland (Åland). I Sverige förekommer den framför allt i de östra delarna: Öland, Gotland, östra Småland, Östergötland, Södermanland, Uppland (flest fynd) och ett par utpostlokaler i väster (Bohuslän). Den växer på hävdade havstrandängar och kalkfuktängar.

På Öland är smalfjällig strandmaskros ovanlig med få äldre och aktuella observationer. Intressant är att biotopen betade havsstrandängar anges för endast tre av fynden, detta trots namnet. De övriga fynden är gjorda i Mittlandets våtmarksområden och flera av lokalerna anges vara ohävdade. Med fortgående igenväxning riskerar arten att försvinna från dessa lokaler.

Smalfjällig strandmaskros saknar pollen. De yttre holkfjällen är smala, till antalet 6–9, ligger löst tilltryckta till holken och har en smal hinnkant. Bladen har utstående sidoflikar, ibland med en tand på ryggsidan.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
På Gotland finns ett fåtal lokaler på strandängar. Några äldre fynd kan också vara gjorda på alvarmark.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Funnen på strandäng vid Nordre älv, tidvis översvämmad av sött eller bräckt vatten. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ej funnen under inventeringen. Finns mest vid Östersjön.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Sällsynt från Småland till Uppland, även funnen i Jämtland. Arten växer på fuktiga marker, helst vid havet. Rödlistad.
En avvikande typ, preliminärt benämnd ”T. fallacinum”, växer i området. Det är ännu inte utrett om det är en avvikande form av T. egregium eller en närstående art.