Bengt Stridh
Rabbatsbenning, Vstm 2019-07-06
Taxasida
rödek
Quercus rubra
L.
rödek är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Bengt Stridh
Översikt
Översikt
rödek är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- rödek
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Quercus rubra
Vetenskapligt namn, fullständig form
Quercus rubra L.
Svenskt namn
rödek
norwegianBokmal
rødeik
norwegianNynorsk
raudeik
Finskt namn
punatammi
finlandSwedish
rödek
Danskt namn
Rød-eg
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Rödek är planterad som skogs- och prydnadsträd, och ofta kvarstående i skogsmark samt förvildad som småplantor; den är även förvildad i tätorter. Den enda gamla uppgiften är från Karlskrona Dragsö (LD; möjligen odlad).
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Rödek är införd från östra Nordamerika. Den har planterats i mindre skogsbestånd och enligt enstaka iakttagelser kan den självföryngra sig. Tillfällig.
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Ej tidigare uppgiven för Dalsland.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
[Planterad: Fellingsbro N: Grönbo kronopark, 40-åriga träd (JUHLIN DANNFELT 1950). Västerås-Barkarö: Ridön, Ängsnäs, invid stigen mot Svinholmen, 4, högst 1,5 m höga buskar (KERS 1978).]
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Prydnadsodlat träd från Nordamerika.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: odlat skogs- och prydnadsträd; ofta självsådd men ännu knappast bofast. Först uppgiven 1965 från Össjö (LEng inv.), men redan 1870 ”sällan odlad” (Lilja 1870).
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Rödek kommer från östra Nordamerika. Den odlas till prydnad och numera ganska mycket även som virkesträd.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Förvildad, bofast.
Oftast enstaka unga plantor eller träd i skogsmark av varjehanda slag, gärna i bryn; även i skogsplanteringar. Några av lokalerna hyser kvarstående träd eller (förmodligen) rotskott från avverkade träd, men på merparten av lokalerna är den helt säkert fröspridd. Källorna till fröspridning är dock obekanta för oss – arten odlades emellertid i DBW:s botaniska trädgård i Visby i slutet av 1800-talet (H. Pettersson i OHN), och möjligen kan några bestånd som står kvar efter planteringar i mitten av 1900-talet även utgöra en frökälla. Rödekens utbredning på Gotland är koncentrerad till Visby och Roma med omgivningar.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Rödek har noterats från ödetomter, som planterat skogsträd och från blandskogar, där det ibland är ovisst om den är kvarstående eller självspridd.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Införd från östra Nordamerika, odlas här och där i parker och vid gårdar. Sällsynt förekommer småplantor med självsådda rödekar. Ej konsekvent noterad. Rapporterad från 13 lokaler i 13 rutor, men troligen endast kvarstående på några lokaler.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Rödek har kring sekelskiftet 1900 och senare försökts som skogsträd på några platser i Sörmland. Tillväxten har sällan varit god, men kvarstående plantor kan påträffas t.ex. vid Ängsnäset i Hölö och på Gälön i Trosa-Vagnhärad. Rödek förekommer också ibland i parker och gatuplanteringar och åtminstone någon gång har självsådda ungplantor observerats t.ex. i Brännkyrka Högdalen på en grustipp vid Fagersjöv. 1997 (HGU S) och i Julita vid Äs (BKA).
Östra Nordamerika. I Sverige planterad.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ursprunglig i Nordamerika; odlad som parkträd, mera sällan som skogsträd; mycket sällan rapporterad som vildväxande i Uppland. 9 kartblad, 9 kvadranter.