Taxasida

ringblomma

Calendula officinalis

L.

ringblomma är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

ringblomma är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • ringblomma
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Calendula officinalis
Vetenskapligt namn, fullständig form
Calendula officinalis L.
Svenskt namn
ringblomma
norwegianBokmal
ringblom
norwegianNynorsk
ringblom
Finskt namn
tarhakehäkukka
finlandSwedish
ringblomma
Danskt namn
Have-morgenfrue
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2020-09-14
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2010-08-29
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Ett 15-tal uppgifter från Mälarslätten och Skogslåglandet fr.o.m. 1908 (Sala: Skuggan enligt DAHLGREN 1911). Funnen mest på tippar och vid avstjälpningsplatser, någon gång i skärningar m.m.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Ringblomma är en ettårig prydnadsväxt som förvildas högst tillfälligt på avfallstippar, utkasthögar och vägkanter. Den härstammar från södra och mellersta Europa. I Sverige är den känd som förvildad sedan 1800-talet.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Odlad läke- och prydnadsväxt från Medelhavsområdet, ett dussin gånger förvildad genom utkast på tippar, i sjövassar och grustag. Den förekommer årligen på komposter i grustagstippar i Örebrotrakten (Lindström).

Ringblomma odlades av allmogen under 1840–1850-talen i Ramundeboda på mullbänk och på Närkeslätten ”vid snart sagt varje gård” (Aulin ms 1913).

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Odlad som prydnadsväxt och tillfälligt förvildad t.ex. på vägrenar, banvallar och soptippar, samt i utkast.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: sedan gammalt allmänt odlad prydnads- och medicinalväxt; ofta självsådd men alltid obeständig. Odlad sedan 1300-talet (KLun 2007) och sannolikt förvildad redan före 1749.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Ringblomman härstammar från Medelhavsområdet. I Sverige har den odlats som prydnadsväxt sedan mycket länge. Den fanns i prästgårdsträdgården i Älmhult Stenbrohult (Linné 1732; i tre former, enkla, dubbla och prolifierande ´med blomma uhr blomma´), och den är fortfarande vanlig i småländska täppor. Den självsår sig lätt och påträffas på jordhögar, vägkanter och avfallsplatser.
Funnen i 156 rutor; tidigare uppgifter från 27 rutor. Fynden är ojämnt fördelade, troligen därför att arten ej alltid antecknats; flest noteringar föreligger från kusten i söder samt från trakten av Oskarshamn, Tranås och Västervik. – Tillfälligt förvildad.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Ringblomma härstammar troligen från södra Europa. Den är ettårig eller kortlivad perenn och odlas som prydnad. Ringblomma kommer mest ut som trädgårdsrens, självsår sig lätt och hittas tillfälligt på jordhögar och annan skräpmark. Ibland ses den i grusgropar, som ogräs i åkrar, vid bygator och på brännfläckar i betesmarker. På några större jordtippar och avfallsanläggningar har den hållit sig kvar kontinuerligt under tio år men troligen har nytt material påförts efter hand. Samtliga lokaler där växten noterats är starkt kulturpåverkade. Ringblomma ses främst på de västra delarna av mellersta Öland och där runt de större tätorterna. Norr om Borgholm är den ganska sällsynt.

Tillfälligt utkommen.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, kvarstående, tillfällig.
Ettårig trädgårdsväxt som har hittats på utkast och soptippar, på en tånggödslad sandstrand och sandtag. Äldre fynd av förvildad ringblomma har gjorts på fyra platser.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Ringblomma härstammar från Medelhavsområdet och har odlats som prydnadsväxt mycket länge. Den självsår sig lätt och förvildas tillfälligt utanför trädgårdar, på vägkanter, jordhögar, fyllnadsjord, grusplaner, industriområden och soptippar. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Prydnadsväxt av ovisst ursprung. Påträffas på tippar och utkast. Ej konsekvent noterad. 47 lokaler i 36 rutor (4 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Ringblomman är en ettårig prydnadsväxt som odlats sedan länge. Den frösprider sig lätt i rabatter och trädgårdsland och förekommer som förvildad konstant på soptippar.

Troligen från Medelhavsområdet. I Sverige förvildad.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Allmänt odlad som ettårig prydnadsväxt med okänt ursprung; tämligen sällsynt som förvildad i Uppland, påträffad på vägkanter och i stadsmiljöer, kring trädgårdar, på trädgårdsutkast och skräpmarker. 113 kartblad, 138 kvadranter.
Almq. Allmänt odlad, ofta mer eller mindre tillfälligt subspontan.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Prydnadsväxt. Tillfälligt utkommen med trädgårdsavfall. Första uppgift från Järbo, Kungsberg 1902 (Wiger i S). Det framgår dock inte om den är förvildad eller aktivt odlad. Arten har hittats på tre tippar under inventeringen.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Förvildade ringblommor har noterats några gånger, på trädgårdsutkast och avfallsanläggning.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Allmänt odlad sommarannuell som, i sällsynta fall, kan återkomma som självsådd. Förr även på barlast.