pysslingtåg

Pysslingtåg har nyligen upptagits som art (Tutin m fl 1980). Den har dock ifrågasatts av vissa författare, t ex Stace (1991), som inte ens godkänner den som varietet.

Den ettåriga växten är funnen på mer eller mindre naken, växelfuktig jord och sand, ofta tillsammans med vägtåg.

Juncus minutulus har hittills ej påträffats i landskapet.

Pysslingtåg växer på samma typ av lokaler som vägtåg.

Sent påvisad växt, i Närke ännu mest okänd till förekomst och ekologi, möjligen spridd eller täml. allm.

Gammal bofast art. 

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: okänt då arten först i sen tid uppmärksammats.
Kommentar: B, granskare SSp.

Pysslingtåg växer på tidvis fuktig, näringsfattig och kalkfattig, bar, gärna sandig jord. Den är vanligast på markvägar, stigar, ladugårdsbackar och grusplaner samt i grustag. Karakteristiska men sällsyntare följearter är grå ögontröst Euphrasia nemorosa, dvärglin Radiola linoides och någon gång knutört Anagallis minima.
Arten urskildes sent och har säkerligen inte blivit upptäckt i alla de rutor där den förekommer. Den är svår att skilja från små exemplar av vägtåg J. bufonius; arterna är mycket närstående och mellanformer (troligen hybrider) förekommer. – Belägg av pysslingtåg från 56 rutor har godkänts av Sven Snogerup. Bristen på tidigare fynd beror nog på att arten tagits för hungerformer av den triviala vägtågen och därför inte blivit insamlade.

Pysslingtåg växer på fuktig, sandig och bar mark utan annan konkurrerande växtlighet. Den är funnen på sandiga havsstränder, vid diken, grävda dammar och i gamla sandtag. På alvarmark ses den i små, fuktiga svackor där kreatursstigar eller traktorvägar löper fram.

Pysslingtåg är glest spridd över Öland, påfallande ofta nära eller på havsstranden. Endast fynd med granskade belägg eller där uppgiftslämnaren har dokumenterat att han/hon klarar att artbestämma växten har tagits med i redovisningen. Troligen finns ett mörkertal för pysslingtåg som gör skäl för sitt namn.

Pysslingtåg kan förväxlas med småväxta plantor av vägtåg J. bufonius. Pysslingtåg har mycket tunna stjälkar och plantorna är vanligen brungula–rödaktiga. Antalet ståndare är ofta tre, knapparna mäter 0,2–0,6 mm och ståndarsträngen är fyra gånger så lång som knappen. Kapseln mäter 2,5–3 mm. Vägtåg har ofta sex ståndare, knapparna mäter 0,5–1,0 mm och ståndarsträngen är endast dubbelt så lång som knappen. Kapseln mäter 3,5–5 mm.

Gammal, bofast.

Ursprunglig.
Bar, fuktig sand på strandängar, stigar och körvägar, i diken och grustag. Sent urskild från vägtåg J. bufonius och därför inte fullt ut uppmärksammad i början av vår inventering. I offentliga herbarier verkar materialet av artgruppen inte vara genomgånget.

Pysslingtåg är framför allt funnen på tidvis fuktig, sandig, naken jord på markvägar, små bilvägar, stigar, ladugårdsbackar och grusplaner. Ofta växer den tillsammans med vägtåg och groblad. Arten uppmärksammades inte vid föregående inventering.

Pysslingtåget har uppmärksammats först rätt nyligen. Arten är morfologiskt svåravgränsad från vägtåg.

Pysslingtåg har snävare miljökrav än vägtåg. Den växer på fuktig trampad mark, vanligen på skogsvägar, stigar eller badplatser, men i motsats till vägtåg hittar man den nästan enbart på sand eller mo, nästan alltid på fläckar med underifrån uppsipprande grundvatten.

Pysslingtåg fanns inte med i den flora, som mest användes i början av vårt inventeringsarbete, Lids ”Norsk og svensk flora” 1974. Den har senare uppmärksammats och insamlats på några lokaler i Bjuråker av Arnold Larsson och även noterats av Gunnar Nilsson på en lokal i Alfta. Växtplatserna har varit vägkanter till mindre vägar, smärre körvägar, grusplaner, gårdsplaner och tippar, det vill säga samma lokaler som vägtåg brukar finnas på. Vägtåg påträffades också på de flesta av pysslingtågens lokaler. Arterna är mycket lika varandra men pysslingtåg är oftast klart mindre, ofta bara 2–3 cm hög och med nedersta blomman nära stråbasen. En skiljande karaktär som dock kan vara svår att se är att pysslingtåg bara har 3 ståndare medan vägtåg har 6 ståndare.