palsternacka

Se vanlig palsternacka Pastinaca sativa subsp. sativa och vildpalsternacka Pastinaca sativa subsp. sylvestris

Odlad och stundom förvildad, inkommen med barlast och järnvägstrafik. -4 (4).

1428 Pastinaca sativa L.

This species originates from C. and S. Europe. Four subspecies are distinguished in Fl. Eur. 2/1968, p. 364. Subsp. sativa has been introduced as a vegetable to other parts of Europe and to several countries around the world. From gardens it has spread widely as a weed. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 319.

”I W. Neriket nästan allm.” (Lundmark enl. Afzelius ms 1779–1784). Gellerstedt och Hamnström gissade att växten ursprungligen planterades och förvildades ur odling, men nutida fynd tyder också på en omfattande spridning längs vägar och järnvägar. Ofta har bestånden på sand- och grus i vägkanter och banvallar varit omfattande, ibland över 100-tals m². Åren 1924–1942 lärde Broddeson (ms) känna den på ett 40-tal lokaler över hela Närke. Den är nu lokalt täml. allm.

Sannolikt gammal bofast art.

Spridd-tämligen sällsynt (-lokalt allmän). Syns vara fullt härdig i hela Västmanland. Ojämnheterna i utbredningen beror på ojämn, ännu ofullbordad spridning Utbredningstyp: U.

Larsson 1859.

Status: gammal och bofast. Sannolikt ursprungligen förvildad men sedan länge fullständigt naturaliserad och bevisligen bofast sedan före 1749. Odlad som köksväxt sedan 1300-talet (KLun 2007). Dock först efter 1930 mer allmänt spridd.
Förändring och hot: ökning med mer än 75 %.
Kommentar: såvitt känt förekommer endast vanlig palsternacka P. s. var. sativa i Skåne (LFg muntl.).

Palsternacka har delats in i underarter beroende på bland annat behåring: vanlig palsternacka subsp. sativa, vildpalsternacka subsp. sylvestris och sydpalsternacka subsp. urens. Sydpalsternacka är väl skild med rund och glest korthårig stjälk, blad med grågrön och ganska täthårig ovansida, bladflikar rundade och primärflock med 5–7 strålar. Den är nyligen inkommen till Sverige från södra Europa eller sydvästra Asien och är under spridning. Vanlig palsternacka och vildpalsternacka har en fårad stjälk och primärflock med fler än 8 strålar. Vildpalsternacka har urskilts genom sina långa och krusiga hår samt de kortare och rundade småbladen. Vanlig palsternacka är vanligen kal eller kort styvhårig och med småblad som är längre och något spetsiga. I sin genomgång av släktet inför arbetet med Flora Nordica menar Lars Fröberg att han inte sett några övertygande bevis i form av belägg av vildpalsternacka från Norden och därför accepteras inte detta taxon (Jonsell & Karlsson 2010). Vanlig palsternacka kan endera ha en tydlig rotknöl (var. hortensis) eller sakna detta (var. pratensis); den sistnämnda förefaller vara den vanligaste i naturen. På Öland är endast underarten vanlig palsternacka subsp. sativa känd.

Palsternacka härstammar från södra och centrala delarna av Europa. Den har länge odlats i Sverige som köksväxt men även inkommit senare under 1800-talet via hamnar varifrån den spridits längs järnvägsnätet och landsvägar.

På Öland växer palsternacka på öppen, sandig och näringsrik mark. En klar majoritet av lokalerna återfinns längs de större vägarna där den här och där kan bli beståndsbildande. Palsternacka växer även i ruderatmiljöer som grustag och jordhögar. Den klarar även högarna med bränd alunskiffer runt Degerhamn, S. Möckleby sn. Sällsynt är växten funnen på steniga och sandiga stränder samt vid enstaka tillfällen noterad i betade torrängar.

Palsternacka har ökat sedan Sterner (1938) och främst har växten spridit sig längs vägnätet. Utbredningen på Öland är ojämn och växten saknas nästan helt längs östra landsvägen och vägarna genom Mittlandet. Enda undantaget är vägarna till N. Möckleby och Gårdby. Däremot har den etablerat sig på norra Öland där den anmärks av Rikard Sterner som sällsynt. På Stora Alvaret saknas den men har noterats längs de tvärvägar som går över alvaret från väster till öster. Rika lokaler finner man inom industriområdena i Degerhamn och Grönhögen, S. Möckleby respektive Ventlinge sn.

Palsternacka kan ge upphov till en fytodermatit kallad Sibbarpssjukan (benämnd efter ett utomhusbad strax söder om Malmö). Får man växtsaft från palsternacka på huden samtidigt som den utsätts för solljus får man en fototoxisk reaktion med ilsken rodnad och blåsor. Saften innehåller så kallade psoralener som gör huden ljuskänslig. Liknande reaktioner kan även andra flockblomstriga växter ge, exempelvis björnlokor Heracleum sp. och selleri Apium graveolens.

Gammal kulturföljeslagare och inkommen, bofast.

Förvildad, även sent inkommen, bofast.
Karakteristisk vägkantsart, framför allt i grusiga vägrenar och vägskärningar; även i grustag, en uppgift från en havsstrand. Arten var i stark spridning, i synnerhet längs vägar, under 1900-talet. Den växer ibland i mycket rika bestånd, som efter några år kan minska eller försvinna. På mellersta och södra Gotland är den ganska ojämnt spridd.

I början av 1900-talet uppmärksammades en hårig form av palsternacka på stranden söder om Slite, här ”med hufvudformen” (Fries 1917). Då var den troligen relativt nyinkommen, förmodligen med hamntrafiken. Den har sedan spritt sig på norra Gotland. I Flora Nordica (Jonsell & Karlsson 2010) skiljs denna form inte från huvudformen. Vi redovisar här den håriga formen som vildpalsternacka ssp. sylvestris och håller den således skild från vanlig palsternacka ssp. sativa.

Palsternacka är en sedan mycket länge odlad grönsak, som växer som förvildad på torr, sandig mark i öppna lägen. Man finner den framför allt på vägkanter, banvallar och stationsområden, på hamnområden, lastageplatser, industritomter och tippar. Den har spritt sig kraftigt med järnvägs- och biltrafik sedan mitten av 1900-talet och spridningen tycks fortsätta.

Palsternacka anlägger bladrosett och pålrot första året. Några blad övervintrar gröna. Året därefter blommar den, varefter plantan dör. Som rotfrukt noterades palsternacka redan av Lenaeus (1764), men det är inte i närheten av köksträdgårdar vi har sett den utan på diverse ­ruderatmarker. Flera av fynden har gjorts på hamn- eller järnvägsmark.