Taxasida

östersjötåg

Juncus balticus

Willd.

östersjötåg är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

östersjötåg är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • östersjötåg
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Juncus balticus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Juncus balticus Willd.
Svenskt namn
östersjötåg
icelandic
Fitjanál
norwegianBokmal
sandsiv
norwegianNynorsk
sandsiv
Finskt namn
merivihvilä
finlandSwedish
östersjötåg
Danskt namn
Klit-siv
Foton
Patrik Engström
Stornäsets NR 2024-07-06
Patrik Engström
Stornäsets NR 2024-07-06
Katarina Stenman
Bjuröklubb NR, Lövånger 2019-09-21
Katarina Stenman
Bjuröklubb NR, Lövånger 2019-07-20
Peter Ståhl
Storsand, Gävle 2010-06-25
Patrik Engström
Storön 2013-07-15
Patrik Engström
Storön 2013-07-15
Patrik Engström
Storön 2013-07-15
Patrik Engström
Storön 2013-07-15
Katarina Stenman
Bjuröklubb, Lövånger 2012-07-13
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Östersjötåg är ursprunglig. Den växer i glesa bestånd på sandig och åtminstone tidvis fuktig mark nära havet, främst på strandhedar, i dynsänkor och glesa strandskogar.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Trivialart vid havet.

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först funnen av Örjan Nilsson i Ljusnedal: ca 550m SÖ om Dalas nära kyrkbyn (17C 7h 4- 1-, 580 m, BD och ÖN i UPS). En stor del av beståndet finns kvar, trots att lokalen förstördes 1987 genom utvidgning av en golfbana (jfr Danielsson & Nilsson 1988).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

198 Juncus arcticus Willd.

This polymorphic, widespread species comprises an intricate complex of lower taxa. For that reason, the distribution of these taxa is partly uncertain. Two European taxa are mapped, viz. the arctic-alpine subsp. arcticus with a circumpolar distribution and subsp. balticus (Willd.) Hyl. mainly restricted to seashores in N. Europe. Further, the E. Asiatic and Pacific subsp. sitchensis Engelm., and the N. American subsp. littoralis (Engelm.) Hult. with var. stenocarpus Buch. & Fem. and subsp. ater (Rydb.) Hult. are tentatively mapped. The species s. lat. belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. I, p. 24 and map 18). Some taxa occur also in C. and S. America and New Caledonia, possibly indigenous at Ieast in some of these places. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 83.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(J. balticus)
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: har alltid varit sällsynt, men var fram till mitten av 1900-talet känd från drygt 15 aktuella lokaler och sammanlagt uppgiven från 37 lokaler.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
J. balticus
Östersjötåg förekommer på fuktig sand vid havet söderut till Uppland och Gotland samt på västkusten och i kärr i Norrlands inland. Ett odaterat ark i S från Kalmar Kalmar, samlat av B. Jonzon, i övrigt okänd i smålandssammanhang, är troligen feletiketterat. En notering om fynd i Småland hos E. Fries (ms utan datum) beror säkert på minnesfel.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Växer i sand på betade strandängar och sandstränder samt i fuktiga dynsänkor. Funnen på minst 25 lokaler under Projekt Gotlands flora (på Avanäset angiven enbart från km2-rutor). Arten har alltid varit sällsynt (Johansson 1897), förutom på Avanäset.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Östersjötåg är en nykomling som upptäcktes i Sörmland först 1993 vid Flatenbadet i Brännkyrka. Arten växer där ganska rikligt på själva badplatsen och vid sjön Flatens norra vik vid ”Lilla Flatenbadet”. Östersjötåg växer i sand, både nära stranden och på fläckar längre från vattnet där framsipprande grundvatten gör marken fuktig. Följearter är syltåg och plattsäv. Arten finns närmast på några havsstrandslokaler på Värmdölandet i Uppland. Även utanför Sörmland förekommer den främst på sandiga stränder. Antagligen är den tämligen nyinkommen på sin sörmländska lokal – kanske kan den dyka upp på ytterligare platser.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förekommer i Sverige utefter östkusten från Norrbotten söderut till Uppland och med enstaka förekomster i Sörmland, på Gotland och i Skåne. Ganska vanlig vid Upplands nord- och nordostkust, längre söderut ett fåtal förekomster, den sydligaste på Västra Vidskären (se nedan). 25 kartblad, 30 kvadranter.
Östersjötåg förekommer på sand- och grusstränder och i klippskrevor, ofta i exponerade lägen.
Förändring - 21 %. – Den nuvarande utbredningsbilden överensstämmer bra med den tidigare, men en viss minskning har registrerats.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Östersjötåg är ursprunglig. Arten angavs som sällsynt på havsstränder i Gävletrakten vid 1800-talets mitt. Ett tiotal gamla lokaler är kända. Några lokaler i Gävles närhet var försvunna redan på 1800-talet och arten verkar utgången på ytterligare någon av de gamla lokalerna. I övrigt finns inga tecken på någon generell minskning.
Mycket sällsynt har växten påträffats på fuktig kalkrik mark innanför kusten.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Östersjötåg är grövre än trådtåg, styv och mycket vass i stråspetsarna. När den står tämligen ensamt i öppen sand ser man tydligt dess skott komma upp i rader från den raka jordstammen. Den är funnen bara på eller nära havsstrand, mest på sand.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Östersjötåg växer på havsstränder både i det yttre kustbandet och vid starkt utsötat vatten längre in, t.o.m. en bit in i Indalsälvens deltaområde. Den är karaktäristisk för sandstränder men finns också på steniga moränstränder med sediment. Man återfinner den högt upp på stranden i ett smalt bälte framför driftvallens förna. Där binder dess ensartade glesvuxna tuvor sanden, men växten vandrar inte ut i alltför lös sand. Den saknas på låga, tätvuxna strandängar; i Tynderö är den dock noterad från ängskanter och diken nära havet. Dessutom har östersjötåg setts kolonisera E4:ans vägkanter i Hässjö.