nattglim

794 Silene noctiflora L.

Syn.: Melandrium noctiflorum (L.) Fr.

This anthropochorous species originates from Europe. It is widely spread by man, for instance to N. America and New Zealand, possibly also to Korea (Nakai). With its present distribution it is an amphiatlantic plant with a circumpolar tendency. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 140.

Nattglim är en gammal, kulturberoende art. Den är ett- till tvåårig och växer som ogräs i åkrar och trädgårdar samt på soptippar och andra ruderatmarker.

Oavsiktligt införd med frö för åker- och trädgårdsodling sedan 1700-talet (Flora Nordica 2). Dess status i Närke var ”sällsynt och flyktig” (Hartman 1866). Den förekom förr sälls. och enstaka på Mellansvenska myrodlingsvallar (Tolf 1903) men tycks nu vara på utdöende i hela landskapet.

Gammal bofast art.

Oftast tillfällig men kan kvarleva åtskilliga år i trädgårdsland. - 10(10).

Larsson 1851.

22, i tiden tämligen jämnt fördelade fynd fram till 1925: Björskog, Dingtuna, Järnboås, Karbenning, Kungsåra, Kärr, Linde, Medåker S, Nora, Malma, Rytterne, Sala, Viker, Västerås. Sedan några ströfynd: Sala Kalkbacken, berghäll [1950-talet] (Almquist). Västerås-Barkarö Ängsnäs gård på Ridön, ogräs bland prydnadsväxter 1976 (KERS 1978). Fellingsbro S Nybo, Norlund, "slåtteräng", flera ex. 1980, ej återfunnen (Simon Nilsson; vid. !).

Nattglim växer främst som åkerogräs och är en av få växter som klarar dagens fodermajsåkrar. Om stubbåkern inte omedelbart plöjs efter skörden kan växten "leva upp" och blomma rikligt på sensommaren–höstkanten. Nattglim är också relativt vanlig i trädgårdsland och ruderatmiljöer (jordtippar och stenhögar). Den kan dyka upp på grusplaner nära vindkraftverk, på vallen vid bevattningsdammar och längs nygjorda cykelbanor.

Nattglim är fortfarande en vanlig växt på Öland men ofta är den fåtalig på sina lokaler. Utbredningen följer väl den odlingsbara marken på Öland med få fynd på Stora Alvaret och då endast nära alvarbyar. Längst uppe i norr är det glest med åkermark och aktuella observationer. Liksom för de flesta åkerogräs bedöms en viss minskning ha skett sedan Sterner (1938).

Nattglim har väldoftande blommor som slår ut på natten. Fröna bevarar sin grobarhet i marken under några år. Nattglim kan förväxlas med vitblära S. latifolia men skiljs på sina tvåkönade blommor med ljusrosa kronblad, tre stift och kapsel med sex tänder. Vitblära är tvåbyggare, honblommorna har fem stift, kronbladen är vita och kapseln har tio tänder.

Gammal kulturföljeslagare, bofast.

Kulturföljeslagare.
Åkerogräs, såväl i höst- som vårsådda grödor av alla slag. Nattglim växer kanske helst på något tyngre jordar, men saknas inte i sandiga åkrar eller åkrar på myrjord. Den brukar stå kvar något år i trädesåkrar och kan också växa i blottad jord på åkerrenar. Den kan även påträffas enstaka på jordutkast, odlingsrösen, soptippar och liknande, någon gång som trädgårdsogräs eller rentav i glesa gräsmattor. Som åkerogräs växer nattglim ofta spridd över hela åkern, vilket ger utslag i dess närvaro i en ganska stor andel provrutor.

Enligt Johansson (1897) var nattglim tämligen allmän, känd från Hablingbo till Fårö; i början av 1900-talet fanns den även på Gotska Sandön (Johansson 1907). Av allt att döma var arten under stark spridning på 1800-talet. Även under 1900-talet tycks frekvensen ha ökat. Den är näppeligen ursprunglig; när Wahlenberg rapporterade den kan den ha varit förhållandevis ny på Gotland, och den samlades inte av Münchenberg som arbetade i prästgården i Vall i början av 1700-talet, en socken där den 100 år senare angavs vara ”ymnig”.

Blommorna är normalt vita, men det förekommer även mer eller mindre kraftigt rosafärgade blommor (Larsson 1994).

Nattglim är en gammal kulturföljeslagare som växer i sandig jord, gärna med skalinblandning. Man finner den i åkrar, trädgårdar, på vägkanter och på avfallsplatser. Oftast är den tillfällig, men på några lokaler är den årsviss och åtminstone på en lokal, i Askum kring Vägga gamla kyrkogård, har den funnits kvar i 70 år (samlad av Sture Nilsson 1937, belägg i GB). Arten har minskat sedan förra inventeringen.

Nattglimmen är ettårig och växer i åkrar, främst på trädor, och i trädgårdsland (både potatisland och prydnadsrabatter). Ibland är den även funnen på ladugårdsbackar och annan skräpmark. Flera fynd har gjorts i klövervallar på eftersommaren efter slåttern. Till Sverige kom nattglimmen först vid mitten av 1700-talet med utländskt spannmål (Linné 1745b). I Sörmland har den spritts främst under 1800- och 1900-talet, förr med utsäde och vallfrö, nu ofta med blom- och köksväxtfrö. Frekvensen tycks ha varit mer eller mindre konstant eller svagt ökande i Sörmland sedan 1800-talet.

Europa, Asien. I Sverige spridd genom hela landet.

Nattglim är en fröbanksväxt, som kan vila osedd i marken i 25 år och återkomma vid grävning (Dahlbäck 2004). Den uppträder i östra Hälsingland sällsynt i köksträdgårdar eller rabatter, men är sedd även på annan starkt kulturpåverkad mark. På de flesta lokaler är den observerad bara en gång. I Spångmyra i Bjuråker finns dock plantor i trädgårdsland varje år sedan slutet av 1970-talet.