Patrik Engström
Näverkärr 2012-07-29
Taxasida
lundkardborre
Arctium nemorosum
Lej.
lundkardborre är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
lundkardborre är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- lundkardborre
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Arctium nemorosum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Arctium nemorosum Lej.
Svenskt namn
lundkardborre
norwegianBokmal
skyggeborre
norwegianNynorsk
skuggeborre
Finskt namn
lehtotakiainen
finlandSwedish
lundkardborre
Danskt namn
Skov-burre
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Sannolikt ruderatmark, okänt spridningssätt. - 1 (1) .
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1855 Arctium vulgare (Hill) Evans
Syn.: A. nemorosum Lej., Lappa vulgaris Hill
This species is mainly restricted to Europe. It is an adventive in several places. It has been sparsely introduced into southeastern N. America. The map is probably incomplete as to C. and E. Europe.
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Lundkardborre är kulturgynnad men sannolikt ursprunglig. Den är tvåårig och växer sällsynt på näringsrik mark.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Sydlig, näringskrävande växt i gles lövskog och bryn.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gammal bofast art.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: frekvensförändring mindre än 16 %.
Kommentar: B, granskare KAO.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
A. vulgare
Lundkardborre är en sydlig och näringskrävande art som i vårt land främst finns i Skåne samt i Södermanlands och Upplands kusttrakter. Där liksom i Småland växer den på ej alltför torr mark i skuggiga, artrika lövskogar och bryn. Den är kulturgynnad och kan förekomma vid gårdar och vägar i anslutning till spontana förekomster.
Funnen i 14 rutor; tidigare uppgifter från 5 rutor. Ganska sällsynt i Södra Vätterbygden, sällsynt mellan Vättern och Sommen; i övrigt bara känd från en lokal i Älmhult Stenbrohult. – Bofast, troligen ursprunglig.
Lundkardborre är en sydlig och näringskrävande art som i vårt land främst finns i Skåne samt i Södermanlands och Upplands kusttrakter. Där liksom i Småland växer den på ej alltför torr mark i skuggiga, artrika lövskogar och bryn. Den är kulturgynnad och kan förekomma vid gårdar och vägar i anslutning till spontana förekomster.
Funnen i 14 rutor; tidigare uppgifter från 5 rutor. Ganska sällsynt i Södra Vätterbygden, sällsynt mellan Vättern och Sommen; i övrigt bara känd från en lokal i Älmhult Stenbrohult. – Bofast, troligen ursprunglig.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Lundkardborre växer halvskuggigt på frisk, näringsrik mulljord. Den är funnen längs västra landborgsbranten där den växer i små rester av ädellövskogar, utmed traktorvägar som löper genom lundmiljöer, i åkerkanter och vid ett tillfälle på en jordhög. Det är tydligt att lundkardborre söker sig till brynmiljöer och inte uthärdar alltför skuggiga skogar.
Lundkardborre är sällsynt, både förr och idag, och främst funnen i de västliga socknarna Räpplinge, Högsrum och Glömminge. Några lokaler har lång kontinuitet.
Gammal, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Kulturföljeslagare. Inga uppgifter sedan 1971.
Artens historia på Gotland är höljd i dunkel. Kanske är den sent inkommen, men det är inte otänkbart att den är gammal på Gotland och inte har urskilts bland de andra kardborrarterna.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Lundkardborre växer exponerat eller i halvskugga på frisk, näringsrik och ofta skalblandad mulljord i de randskogar med ädla lövträd som bildar en bård mellan öppen mark och branta bergsidor eller i rasmark i kanten av dalgångarna. Man finner den även i parker och ekskog.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Troligen ursprunglig, växer på mullrik, ganska kväverik mark i gles lövskog, i lövskogsbryn, längs vägar och i igenväxande hagar. Troligen kalkgynnad, ganska skuggtålig. Sällsynt. 24 lokaler i 15 rutor.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Lundkardborren är liksom övriga kardborrar tvåårig och växer på skuggig, mullrik lövskogsmark där jorden är delvis blottad så att groddplantorna kan spira. Den trivs i kväverika lundar, busksnår och bäckraviner, ofta längs vägkanter och på annan störd mark. Den är alltså betydligt mindre kulturberoende än övriga kardborrar, även om den ibland växer i kulturskapade miljöer.
Europa. I Sverige bara i Götaland och längs Svealands ostkust.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Lundkardborre har sydlig utbredning i Sverige med förekomster även i södra Finland. Den har nordgräns i Uppland, där den är sällsynt med förekomster i ett antal kustnära socknar, men även i inlandet. 59 kartblad, 81 kvadranter.
Almq. Sällsynt, troligen blott i skärgården.
Till skillnad från övriga kardborrar förekommer lundkardborre oftast i sin ursprungliga naturmiljö, nämligen strandlundar och mindre trädbestånd, oftast intill havsstränder. Den har även rapporterats från inlandsförekomster på vägkanter, skräpmarker och kulturmarker kring gårdar, bl.a. i Strömaråns dalgång.
Almq. Sällsynt, troligen blott i skärgården.
Till skillnad från övriga kardborrar förekommer lundkardborre oftast i sin ursprungliga naturmiljö, nämligen strandlundar och mindre trädbestånd, oftast intill havsstränder. Den har även rapporterats från inlandsförekomster på vägkanter, skräpmarker och kulturmarker kring gårdar, bl.a. i Strömaråns dalgång.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Lundkardborre är den enda av kardborrearterna som växer i mer naturliga miljöer. Denna sydliga art har hittats i rika al- och häggskogar på Alnön och Tynderölandet och i några sydbergslundar vid kusten, t.ex. Njurunda Döviksberget. Ofta förekommer den steril i mer sluten skog men blommar vissa varma år och vid ljusöppningar. Även sedd på kulturmark.