luddranunkel

Status: sällan odlad prydnadsväxt; någon gång långvarigt kvarlevande och lokalt vegetativt spridd efter odling eller utkast men knappast bofast. Först uppgiven 1963 från St. Slågarp (LJep det. PUo i LD).
Kommentar: B, granskare KAO och TKa.

Luddranunkel är en släkting till ullranunkel R. illyricus. Från denna skiljer den sig främst genom mer robust växt, mer bredflikiga, grågröna blad (hos ullranunkel smala, silvervita av täta hår) samt större, mörkare gula blommor. Den är ursprunglig på Balkan men odlas som prydnadsväxt. Den sätter aldrig frö hos oss men sprids vegetativt och bildar, om den får stå kvar, med tiden stora bestånd. På grund av detta anses den etablerad i flera landskap i Sverige. – Bestånd i sluten gräsmark blommar ofta sparsamt.

Luddranunkel är ursprunglig på Balkan och i västra Turkiet. Den har odlats sedan 1800-talet främst i de södra delarna av Sverige, lite märkligt kan tyckas eftersom växten sällan producerar några större mängder blommor. Luddranunkel växer på Öland i torrängar, gräsmattor, vägrenar, åkerkanter, skogsbryn och ruderatmarker (jord- och stentippar).

Luddranunkel har från primärlokalen i Vickleby spridit sig några kilometrar vidare norrut längs väg 136. I en betad alvarhorva öster om Karlevi stenkvarn är den riklig och även funnen ca 500 meter österut i en betad alvartorräng. Vid Haga Park, Vickleby sn, är luddranunkel spridd över ett stort område i campingens gräsmattor. Flera öländska kyrkogårdar hyser också växten. Luddranunkel har spridda förekomster främst på södra halvan av Öland. Expansionen har varit tydlig och kommer troligen att fortsätta. Luddranunkel uppfattas med rätta som invasiv och kan på sikt utgöra ett hot mot den närbesläktade ullranunkel R. illyricus som den ibland delar lokaler med.

Luddranunkel är lik fransk luddranunkel R. monspeliacus, en växt som är ursprunglig i Frankrike, Spanien och Italien. Frukterna hos luddranunkel är kala, vårtiga med en lång näbb medan de hos fransk luddranunkel är håriga, släta med en kort näbb. Primärfyndet från Stora Vickleby uppfattades först felaktigt som R. monspeliacus.

Kulturflykting, bofast.