Patrik Engström
Lilla Svedjeholmen, Värmdö skärgård 2009-07-06
Taxasida
kustgroblad
Plantago major subsp. winteri
(Geisenh.) W. Ludw.
kustgroblad är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
kustgroblad är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- kustgroblad
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Underart
Namn
Vetenskapligt namn
Plantago major subsp. winteri
Vetenskapligt namn, fullständig form
Plantago major subsp. winteri (Geisenh.) W. Ludw.
Svenskt namn
ängsgroblad
Danskt namn
Eng-vejbred
Foton
Anders Delin
Långvind, Enånger 2011-08-21
Anders Delin
Klacksörarna, Norrala 2010-07-05
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Skall ha setts vid Skölv 773 775 i Glanshammar 1983 (Nilsson 1998).
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Kustgroblad avviker från gårdsgroblad genom sina långsmala, tjocka och något håriga blad. Det växer huvudsakligen på tämligen exponerade havsstränder med lågvuxen strandängsvegetation, och blommar från linneans till ljungens tid. Bild i Natur och vegetation, sid 472.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Se även groblad Plantago major.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: möjligen gammal och bofast men mest i starkt kulturpåverkade miljöer och måhända endast en tillfällig invandrare.
Förändring och hot: okänt.
Kommentar: B, granskare KAO.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Ängsgroblad
Kustgroblad är småväxt och har smala, ofta elliptiska, tunna, helbräddade eller svagt tandade, håriga eller kala, 3–5-nerviga blad. Axskaften är i regel upprätta, och varje kapsel innehåller 8–12 frön. Underarten växer på olika typer av havsstränder, såväl i klippspringor som på sten- och grusstränder, men särskilt på fuktiga platser – gärna i markblottor – i strandängarna och i zonen närmast ovanför dessa.
Funnen i 79 rutor. Vanlig längs kusten söderut åtminstone till Mönsterås Ålem. – Ursprunglig.
Längre söderut vid kusten beaktades strandgrobladet inte tillräckligt vid inventeringen. Det är ändå möjligt att frekvensen är lägre där. Sterner (1933) skrev att ´olika former, som torde kunna föras till var. intermedia [avser strandgroblad], äro allmänna i klippskärgården, men saknas i moränskärgården utom längst i N´.
Kustgroblad är småväxt och har smala, ofta elliptiska, tunna, helbräddade eller svagt tandade, håriga eller kala, 3–5-nerviga blad. Axskaften är i regel upprätta, och varje kapsel innehåller 8–12 frön. Underarten växer på olika typer av havsstränder, såväl i klippspringor som på sten- och grusstränder, men särskilt på fuktiga platser – gärna i markblottor – i strandängarna och i zonen närmast ovanför dessa.
Funnen i 79 rutor. Vanlig längs kusten söderut åtminstone till Mönsterås Ålem. – Ursprunglig.
Längre söderut vid kusten beaktades strandgrobladet inte tillräckligt vid inventeringen. Det är ändå möjligt att frekvensen är lägre där. Sterner (1933) skrev att ´olika former, som torde kunna föras till var. intermedia [avser strandgroblad], äro allmänna i klippskärgården, men saknas i moränskärgården utom längst i N´.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Kustgroblad är den som tydligast skiljer sig åt vad gäller miljökrav. Drygt 90 % av fynden har gjorts på havsstränder, både grusiga och sandiga sådana. Den kan även växa på driftvallar och i kanten av skonor. Vid några tillfällen är kustgroblad funnen i stenbrott och hjulspår som löper över alvarmarken.
Denna underart kan vara lite knepigare att skilja ut eftersom den till viss del kombinerar egenskaper av de två andra. Oftast är den lågväxt med upprätt stjälk. Bladen är tjocka, trenerviga samt något håriga och bukttandade. Kapseln innehåller 8–11 frön.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Denna underart har inte urskilts under Projekt Gotlands flora, men ett antal rapporter har kommit in, nästan alla från strandängar. Kustgroblad är svårt att skilja från åkergroblad, och kanske har underarterna ibland förväxlats.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Kustgroblad växer på frisk till fuktig mark i havsstrandängar, mellan stenar och intill hällar på block- och klippstränder och någon gång i åkrar och på vägkanter.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Kustgroblad är en sannolikt indigen underart som hos oss sällsynt förekommer på havsstränder i kustens yttre del. Den växer på måttligt skyddade stränder av grus eller mellan stenar i gles vegetation i strandens nedre del.