Taxasida

knagglestarr (aggregat)

Carex flava agg.

knagglestarr (aggregat) är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

knagglestarr (aggregat) är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Taxonomi
Ordning
Släkte
Art
Carex flava agg.
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Knagglestarr × Grönstarr/Ärtstarr Carex flava × demissa/oederi

Ca 50 noteringar om den förmodade hybriden har gjorts av främst Broddeson sedan 1925. Däri ingår utom knagglestarr antingen grönstarr eller ärtstarr. Säkra bestämningar kan inte göras då beläggexemplar saknas.

NILS-arthandbok

Stefan Ericsson, SLU Umeå, Institution för skoglig resurshållning

Knagglestarrgruppen Carex flava m.fl.

Grönstar C. demissa, knagglestarr C. flava, näbbstarr/jämtstarr C. lepidocarpa och ärtstarr C. oederi

En grupp starrar som utmärker sig genom sina rundade honax och rent gröna fruktgömmen med långa spröt som gör axen spikbollslika. Samtliga arterna är tuvade med ljusa basala slidor och rent gröna platta blad där stjälkens stödblad är tydligt längre än axsamlingen. Axfjällen är rätt trubbspetsade, brunaktiga, oftast med en grön nerv och saknar alltid en vit hinnkant.

Arterna växer på frisk–fuktig, helst öppen och gärna kalkrik mark. Man ser dem gärna i rikkärr och artrika fuktängar men de ses även ofta i diken, körspår, hällkar och på stränder och liknande. De olika arterna är totalt sett vanliga i hela landet men vissa arter är, framförallt i de södra delarna, mer knutna till rena rikkärr. Knagglestarr är den arten man kan förvänta sig att träffa på även i fjällen. 

Förväxlingsrisk:
Segstarr (C. extensa) och glesstarr (C. distans) är två arter som uteslutande växer på havsstränder och liknar mycket Carex flava-gruppen. De har dock något mer utdragna, ej klotrunda honax. Viktigt är också att axfjällen har små utdragna uddar som bildas av en utlöpande mittnerv. Segstarr har dessutom typiska köttiga U-formade blad.
Ängsstarr (Carex hostiana) har små utlöpare med enstaka strån och är alltså inte tuvad. Axfjällen är dessutom mörkbruna med en tydlig vit hinnkant.