Närkes flora
Förbisedd, hittills blott följande:
Rosa corymbifera
hårig stenros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
hårig stenros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Inga foton finns för detta taxon.
Inga nycklar finns för detta taxon.
Förbisedd, hittills blott följande:
Se stenros (aggregat) Rosa canina agg.
Se under stenros (aggregat) Rosa canina agg.
1076 Rosa canina L.
This rather widespread species belongs to a group of closely related species, for instance R. corymbifera Borkh. which is included on this map. Like R. majalis, this species s. lat. is cultivated and naturalized within and outside its original range (most of Europe and adjacent parts of Africa and Asia). It has been introduced into N. America. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 226.
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: osäkert till följd av inkonsekvent taxonomisk behandling.
Kommentar: B, granskare TEl.
Hårig stenros växer som andra vildrosor i svagt–måttligt hävdade torrängar, åkerrenar, skogsbryn och vägkanter. Påfallande ofta ses den i ruderatmiljöer som gamla stenbrott och sandtag. Däremot är den aldrig funnen i karster, ett ställe där man ofta ser den närstående kal stenros R. canina. Men några säkra bedömingar om eventuella skillnader i miljöval kan man inte dra av de få rapporterna.
Hårig stenros är endast noterad vid drygt 70 tillfällen vilket gör att det är svårt att dra någon säker slutsats om utbredningsmönstret på Öland. Den är främst funnen i Mittlandet och de tre nordliga socknarna Högby, Källa och Persnäs. Delvis är förklaringen att ett par flitiga inventerare samlat många belägg på norra Öland. Från Stora Alvaret är fynden få och då gjorda i ruderatmiljöer som gamla stenbrott och täkter.
Hårig stenros har blad som är håriga framför allt på undersidans nerver och rachis (bladets huvudaxel). Men bladen är inte alls lika tydligt håriga som hos hårig nyponros R. caesia.
Gammal, bofast.
Ursprunglig.
Säkerligen underskattad under vår inventering, men inte alls lika allmän som kal stenros. Johansson (1897) bedömde den som ”H. o. d.” (motsvarande tämligen allmän) från Öja till Fårö. Nämnas bör också att T. Karlsson, som genomgående noterat underarterna från sina inventeringsrutor på norra Gotland (Stenkyrka, Hangvar) har rapporterat arten från 60 av 79 km2-rutor, varav kal stenros från 53 och hårig stenros från 1. Denna tendens framgår även av de inventerade provrutorna; kal stenros noterades i 23 rutor, hårig stenros inte alls.
Hårig stenros tycks vara mycket sällsynt i landskapet. Under den senare delen av inventeringen har den eftersökts.