Patrik Engström
Bångnäsbranten, Västerbottens län 2017-07-28
Taxasida
groddsvingel
Festuca vivipara
(L.) Sm.
groddsvingel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
groddsvingel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- groddsvingel
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Festuca vivipara
Vetenskapligt namn, fullständig form
Festuca vivipara (L.) Sm.
Svenskt namn
groddsvingel
icelandic
Blávingull
norwegianBokmal
geitsvingel
norwegianNynorsk
geitsvingel
Finskt namn
itunata
finlandSwedish
groddsvingel
Foton
Patrik Engström
Skierffe, Jokkmokks kommun 2022-07-20
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Härjedalens kärlväxtflora
Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund.
ISBN 91-971255-9-8.
Först uppgiven av Sjöstrand (1833).
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
231 Festuca vivipara (L.) Sm.
This mainly arctic species is often regarded as a subspecies of F. ovina. "It is a doubtful taxon with uncertain geographical range" (Hultén, Amphi-atl., p. 36). It belongs to the amphi-atlantic plants (I. cit. and map 17).
NILS-arthandbok
Stefan Ericsson, SLU Umeå, Institution för skoglig resurshållning
Flerårigt, tuvat, 10–30 cm högt gräs med typiska vivipara småax. Bladen är trådfina och ihoprullade påminnande om den nära släktingen fårsvingel. Vippan som är något ensidig har mycket tydligt vivipara småax med ofta flera cm långa gröna skott i. Snärpen är mycket kort och omgiven av en bladslida som till skillnad från fårsvingel ofta har små tydliga bladöron.
Förväxlingsrisk:
Omisskänlig då andra vivipara gräs som t.ex. härjedalssgröe (Poa x herjedalica) och fjälltåtel (Deschampsia alpina) har breda, ej ihoprullade blad och allsidiga vippor.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Groddsvingel är en atlantisk art som i Sverige endast finns i fjällen. Westerlund (ms 1840-talet) noterade den från Kalmar Kalmar ´inom, på och kring stadens murar´, men uppgiften fördes aldrig vidare i tryck. Kanske gällde det knölgröe Poa bulbosa, som också är axgroende.