Taxasida

fjälltätört

Pinguicula alpina

L.

fjälltätört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

fjälltätört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • fjälltätört
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Pinguicula alpina
Vetenskapligt namn, fullständig form
Pinguicula alpina L.
Svenskt namn
fjälltätört
norwegianBokmal
fjelltettegras
norwegianNynorsk
fjelltettegras
Finskt namn
valkoyökönlehti
finlandSwedish
fjälltätört
Foton
Patrik Engström
Abisko 2008-07-11
Torbjörn Tyler
Björkliden 2023-07-13
Torbjörn Tyler
Björkliden 2023-07-14
Katarina Stenman
Gotland 1985-06-01
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Sernander (1910) på Skenören i Tännäs. Fyndet gjordes 1904.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1715 Pinguicula alpina L.

This mainly arctic-montane species has a disjunct distribution in Europe and Asia. It is extinct in Scotland and on the Estonian mainland. The closely related P. variegata Turcz. in E. Asia is mapped separately. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 416.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Öppen, betad och obetad, blöt miljö: källmyrar, särskilt runt källor och rännilar, samt vid bäckar och diken därifrån. Fjälltätört räknas till de glaciala relikterna på Gotland, där arten har överlevt p.g.a. det kalla, flödande vattnet i källmyrarna (Sernander 1941). 69 äldre lokaler är dokumenterade, men arten har gått ut på några av dessa. Dagens frekvens motsvarar Johanssons (1897) ”Flerst.”. Förmodligen minskade arten dock under 1900-talet, eftersom många källmyrar har dikats ut eller vuxit igen beroende på minskat utmarksbete.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Efter ett frågetecken anger Rudberg 1902 fjälltätört från Vartofta-Åsaka och citerar E.J.S. Linnarssons anteckningar: ”Nu utrotad genom odling.” Förekomsten kan nog mycket riktigt ifrågasättas.