
fjällarv
Cerastium alpinum
fjällarv är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
fjällarv är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- fjällarv












Inga nycklar finns för detta taxon.
Västmanlands Flora
Enligt MURBECK (1898) funnen i Ljusnarsberg: Bångbro av G. A. Fröman. Uppgiften upprepades i LINDMAN (1918, 1926), BRODD. (1932) och KROK & ALMQ:s flora t.o.m. 21. upplagan samt diskuterades ingående av ARWIDSS. (1936). A. visade, att Murbeck fått uppg. av Th. Krok, som påbörjat utgivning Av en 12:e upplagan. av HARTM. flora. Sagesmannen, Fröman, privatlärare i Uppsala, ansågs av A. ej själv ha botaniserat i Västmanland utan förmodades ha erhållit uppg. genom någon växtsamlande skolpojke. A. betvivlar därmed bestämningens riktighet och föreslår (efter Murbecks hörande) såsom troligt upphov C. arvense. - A:s utredning är fullt riktig. I Krok manuskript föreligger ett till K. från Fröman ställt brev (sannolikt från 1880-talet, avsänt från Uppsala), innehållande växtuppgifter från Uppland, Dalsland, Västergötland och Västmanland; från sistnämnda landskap endast två, av vilka den ena är C. alpinum. Ingen källa uppges. Inget belägg har anträffats och av F. själv finns fortfarande inga kända ark från Västmanland. Till yttermera visso anför ALMQ. (1948): "Cerastium 'alpinum ' i norra Västmanland kan ej heller godtagas ---; att här förelåg förväxling med C. arvense, hade jag själv konstaterat på ort och ställe 1935".
Förväxling är förklarlig, då C. arvense vid denna tid var helt ny i Mellansverige och ännu nästan okänd i Västmanland.]
Härjedalens kärlväxtflora
Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "Visade sig först vid Tennäs. Var sedan allmän i fjellen och upphörde vid Serffjellet."
Medelpads flora
Se ullig fjällarv C. alpinum subsp. lanatum.
Atlas of North European vascular plants
744 Cerastium alpinum L.
This polymorphic, arctic-montane species occurs disjunctly in Europe, northwesternmost Asia and N. America. The lower taxa (according to Fl. Eur. 1/1964, p. 141, four subspecies in Europe) are not mapped separately. However, subsp. glabratum (Hartm.) A. & D. Löve is here reported as a species glabratum (no. 745). The C. alpinum complex is thoroughly dealt with by Hultén (Sv. Bot. Tidskr. 50/1956, p. 411 ff.). The species s. lat. belongs to the amphi-atlantic plants (Hultén, Amphi-atl., p. 40 and map 22). Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 145.