Taxasida

bägarnattskatta

Solanum nitidibaccatum

Bitter

bägarnattskatta är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

bägarnattskatta är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • bägarnattskatta
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Solanum physalifolium var. nitidibaccatum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Solanum physalifolium var. nitidibaccatum (Bitter) Edmonds
Svenskt namn
bägarnattskatta
Finskt namn
kehtokoiso
finlandSwedish
bägarnattskatta
Danskt namn
Storbægret natskygge
Foton
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2012-08-03
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2012-08-03
Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2012-08-03
Calle Ljungberg
Målilla kompostgård, Sm 2019-08-22
Calle Ljungberg
Målilla kompostgård, Sm 2019-08-22
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Trädgårdsogräs från Sydamerika.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Bägarnattskatta är kulturberoende och konkurrenssvag. Den växer på naken jord i trädgårdsland, på utfyllnadsjord, avfallstippar och jordiga/grusiga ruderatmarker.

Den ettåriga växten sprider sig i Halmstadstrakten och är tydligen på väg att finna sig tillrätta även i Falkenberg. Det första och hittills enda fyndet i norra Halland gjordes i Värö 1988. Eventuellt kommer växten då och då in på nytt.

Bägarnattskatta härstammar från Sydamerika och är känd i Sverige sedan 1905 (Blom 1936 a).

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Ny bofast art.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

(S. nitibaccatum, S. sarrachoides)
Status: på okänt vis inkommen adventivväxt som de senaste årtiondena förmått etablera sig och blivit bofast. Först uppgiven 1905 från Ystad (HChr det. SEk i LD), därefter först 1938 från Helsingborg (Lange i FRD) och först efter 1960 bofast och mer allmänt spridd.
Förändring och hot: först i senaste tid etablerad och bofast.
Kommentar: B, granskare KAO, TTy och PLa. Former med mer eller mindre djupt bukttandade blad förekommer sällsynt.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
S. sarrachoides fel använt
Bägarnattskatta härstammar från Sydamerika och är inkommen i sen tid i Europa. Den blev i Sverige först funnen vid Ystad 1905 och spriddes i början av 1900-talet i Skåne och Halland, där den sedan länge är bofast. Inte förrän under 1980-talet började arten rapporteras från andra delar av landet. I Småland upptäcktes arten – om man bortser från det tidsmässigt isolerade primärfyndet – först i sydost (åtta fynd under 1980-talet); fynden i Tranås, Värnamo och Västervik kom först efter 1990. Nästan alla fynd har gjorts i trädgårdsland och köksväxtodlingar, vilket antyder att spridningen sker med utsäde (frö eller sättpotatis); ett par gånger har arten noterats på avfallsplatser.
Funnen i 22 rutor; inga tidigare uppgifter. Ganska sällsynt längst i sydost (dock ganska vanlig i och kring Kalmar Kalmar), i övrigt mycket sällsynt. – Sent inkommen kulturföljeslagare; sannolikt bofast.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Bägarnattskatta härstammar från Sydamerika och är en senkommen invandrare. Till Sverige har den troligen förts in med utsäde. Växtplatserna ska helst vara öppna med kväverik jord. Ofta ses den i åkrar med grödor som potatis, jordgubbar, bruna bönor, fodermajs eller på mark som ligger i träda. Bägarnattskatta växer även på jordtippar, som trädgårdsogräs och på havssträndernas tångvallar. Ibland hittas den i kvävepåverkade betesmarker, vägkanter och nysådda gräsmattor.

Bägarnattskatta har på kort tid lyckats etablera sig på Öland med första säkra fynd 1986. Speciellt anmärkningsvärt är de rika bestånden nere vid södra udden, Ås sn, där kilometervis av sandstranden på den så kallade Sandviksreveln är täckt med bägarnattskatta. Utbredningen visar att arten är vanligast på västra delen av Öland, från Borgholm i norr till Ås sn i söder. På östra sidan av Öland och längre norrut är det än så länge glesare med fynd. Troligen kommer en fortsatt expansion att ske.

Bägarnattskatta känns igen på sina ljusgröna, tandade blad. Växten har rikligt med glandelhår och saknar lukt. Fodret tillväxer efter blomningen och omsluter delvis frukten. Vid några tillfällen har plantor med tydligt ljusblåa blommor noterats. Den närstående klibbnattskatta S. sarracoides är inte funnen på Öland. Denna har fler frön i frukten, längre foderflikar, färre blommor i klasen och en tomatlik lukt (Bringer 1997). Utan frukt kan bägarnattskatta även förväxlas med hårig nattskatta S. nigrum subsp. schultesii.

Sent inkommen kulturföljeslagare, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Inkommen, tillfällig.
Spridd med jord och plantmaterial. Arten utgör ett ökande problem i odlingar med grönsaker i myrjord (morötter, potatis, majs) på Gotland och har noterats på flera gårdar i Fole, i Lokrume och i Martebomyr (Väskinde, Martebo; SW muntl.).

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Tillfällig från Sydamerika. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, från Sydamerika. Etablerad i sydligaste Sverige som ogräs men här påträffad endast på 4 lokaler i 4 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Bägarnattskattan är en ettårig kvävegynnad art, funnen några gånger på avfallsplatser. Arten kan tydligen, åtminstone under gynnsamma somrar, självså sig och kommer kanske att bli vanligare som ogräs i landskapet.

Från Sydamerika. I Sverige införd.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Tillfällig eller under några år etablerad inkomling, ursprungligen från Sydamerika.
Införs med fågelfrö, oljeväxtfrö och kryddfrö, tidigare även med import av spannmål och ull. 17 kartblad, 19 kvadranter.