Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-06-26
Taxasida
backsilja
Peucedanum oreoselinum
(L.) Moench
backsilja är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt
backsilja är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- backsilja
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Peucedanum oreoselinum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Peucedanum oreoselinum (L.) Moench
Svenskt namn
backsilja
Danskt namn
Bakke-svovlrod
Foton
Thomas Gunnarsson
Norra Sandbyavtaget,Sandby,Mörbylånga 2013-07-08
Thomas Gunnarsson
Södra Bårby söderut,Mörbylånga,Mörbylånga 2017-07-08
Thomas Gunnarsson
Södra Bårby söderut,Mörbylånga,Mörbylånga 2004-07-19
Thomas Gunnarsson
Södra Bårby söderut,Mörbylånga,Mörbylånga 2004-07-19
Thomas Gunnarsson
Södra Bårby söderut,Mörbylånga,Mörbylånga 2016-07-01
Thomas Gunnarsson
Norra Sandbyavtaget,Sandbyy,Mörbylånga 2023-07-07
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2012-07-28
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Uppgiven för Knista av ”Mag. Amnelius” (Samzelius ms 1758) men det är, som Junell (1971) påpekat, en uppenbar felbestämning.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Ny bofast art; eventuellt inkommen med utsäde och etablerad vid Skillinge i Nättraby (Holmgren 1941).
Backsilja är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1425 Peucedanum oreoselinum (L.) Moench
This species is restricted to Europe, mainly C., E. and S. Europe. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 318.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: minskning med 61–75 %. Under den förra inventeringen totalt uppgiven från ca 90 rutor och vid mitten av 1900-talet känd från närmare 200 aktuella lokaler. Dock har utbredningsområdet hållit sig närmast oförändrat över tiden och många av de återstående populationerna är mycket individrika. Nationellt rödlistad (EN).
Förändring och hot: minskning med 61–75 %. Under den förra inventeringen totalt uppgiven från ca 90 rutor och vid mitten av 1900-talet känd från närmare 200 aktuella lokaler. Dock har utbredningsområdet hållit sig närmast oförändrat över tiden och många av de återstående populationerna är mycket individrika. Nationellt rödlistad (EN).
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Backsilja förekommer i Europa främst i de södra, centrala och östra delarna. I Norden är den funnen på Bornholm, i sydöstra och östra Skåne, östra Blekinge och på Öland.
Backsilja växer på varm, torr och kalkrik mark på lokaler som är ohävdade–svagt hävdade genom bete eller slåtter. Biotoperna beskrivs som vägrenar, gles tallskog, trädesåkrar, igenväxande stäppartade torrängar, åkerrenar och sandtag. Växten dök upp som spontant ogräs på en naturtomt i Karlevi, Vickleby sn. I Sterner (1938) beskrivs de ursprungliga växtmiljöerna som sandfält med arter som sandsvingel Festuca polesica och ängshavre Helictochloa pratensis. Backsilja vill inte ha hårt bete. När fårbete infördes på tidigare rika lokaler i Sandby sn försvann växten helt. Samtidigt kan igenväxning på sikt bli ett problem liksom alltför tidig vägkantsslåtter. Trafikverket är vidtalat och har senarelagt slåttern på de rika lokalerna längs östra landsvägen, Sandby sn.
Backsilja har två huvudlokaler på Öland, dels nedanför Bårby borg i Mörbylånga och Kastlösa sn, dels längs östra landsvägen i Sandby och Gårdby sn. Arten är förvånansvärt stabil på sina gamla växtplatser med något undantag. På lokalen i Resmo sn, den sandiga landborgssluttningen norr och söder om kyrkan, är den utgången. Backsilja har åtminstone tillfälligt gynnats när sandiga betesmarker omförts till glesa tallskogar men kan på sikt missgynnas av en ökad näringsbelastning i landskapet. En viss spridning söderut längs östra landsvägen har konstaterats och backsilja har idag nått N. Möckleby sn i norr och Stenåsa i söder.
Gammal, bofast.