tretalig slamkrypa

Askersund Askersund Viken 1870 Blomberg (LD/PUo). Byskogen 1870 A. Beckman (S). Djupviken SÖ om Petersberg, 100 ex 1927 Broddeson (S). Hammar Åmmeberg 1870 A. S. Trolander (S); Åmmelången 1880 (Trolander 1888, GB, LD, UPS/PUo). Råå brygga, ”skaftade 4-taliga frukter” 1925 (Broddeson ms).

Kumla Hardemo Lanna 1914 A. Stalin (GB, UPS/PUo).

Degerfors Nysund Letälven vid bron N om Sund 557 176, 1993 ! (OREB/ELj).

Lekeberg Knista Kil, Svartåns strand vid holmen, relativt rikl. på ett par m² 1956 U. Starbäck (OREB, S).

Karlskoga Knista Villingsberg 738 363, Villingsälven S om E18, 1994, 2006 (O. Nilsson 2008).

Örebro Almby Hjälmarsberg 1870 P. Larsson (S, UPS/PUo); Hjälmarsberg 1870 J. J. Johansson (UME/PUo). Axberg ån ovan Ervalla [893 678, 897 675], ca 15 ex 1935 (Broddeson ms). 1600 m ovan Ervallabron 1935 (Broddeson ms). Dyltaån, bad 900 m V om Ervalla järnvägsbro 1935 Broddeson (S). Kil Ramshyttan omkr. 1810 ([C. A. Agardh?, jfr Agardh 1811–1812)] herbarium C. A. Agardh, LD/GSa, PUo). Längbro Karlslund 1889 G. Löf (UME/PUo); Strömsnäs 1899 E. Ordell (OREB); Karlslund 1899 A. Jansson (OREB); ”hör samman med alluvialbildningen där sannolikt sedan urminnes tider” (Jansson 1933); uttorkad fiskdamm 1969 S. Ryman (S/ThK); fiskdammarna 1972 S. Ryman (privat herbarium); Rävängen, förr (Furuholm m.fl. 1973). Norrbyås Sörön vid Kvismaren 1858 P. J. Hellbom (S); Hellbom (Hartman 1861); 1863 Hartman (UPS/PUo); (C. Hartman 1864). Tysslinge Tysslingen 1897 G. Bågenholm (AAU, LD, UPS/PUo, S, UPS). Ödeby Väringens södra strand 275 m VNV om Väringsbricka torpställe, sandig, obetydligt dyig vik 1925 Broddeson (S). Raboda, lerig Väringenstrand, massvis 1925 (Broddeson ms, S). Sånnaboda 871 790, i frukt 1989 ! (OREB/ELj). Sundby 1930 Broddeson (S).

Gammal bofast art.

Tretalig slamkrypa, som ganska ofta är större än de föregående, växer på mer eller mindre dytäckta sand- och grusbottnar vid sjö- och åstränder. I den korttidsreglerade Hjörneredssjön i Lagans vattensystem växer den rikligt utmed stränderna ned till ca 1 meters djup. I likhet med övriga slamkrypor är också denna art lätt att förbise.

Vanligast vid Ångermanälvens och Moälvens nedre delar, vid Gideälven och i grunda sjöar i det norra kustlandet. Dock saknas uppgifter från Nordmaling vilket kan bero på bristande efterforskningar. - 25 (12).

Larsson 1868.

15; utbredning lik föregående arts. Utbredningstyp: S3.

1346 Elatine triandra Schkuhr

This species s. lat. occurs mainly in Europe, E. Asia and N. America. In N. America at least three taxa are distinguished, partly with well-defined distribution areas. One of them is distinguished as a species, E. brachysperma Gray, probably with considerably more occurrences than indicated on the map. In other parts of the world other closely related taxa occur. This species s. lat. belongs to the discontinuous circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 144, 362 and map 136). Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 286.

Status: troligen gammal och bofast men först funnen 1984 (ovannända lokal, THm i LD).
Förändring och hot: endast känd från en lokal där den förekommer sparsamt.
Kommentar: B, granskare HWl.

Tretalig slamkrypa förekommer liksom de båda föregående arterna på mer eller mindre slamblandad grus eller sand på sötvattensstränder och förekommer på flera platser tillsammans med någon av sina släktingar. De flesta lokalerna utgörs av dammar, reglerade vatten eller sänkta sjöar, dit arten kan vara fågelspridd i sen tid – flera av dem är förnämliga fågellokaler.

Arten är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Kronobergs län.

Tretalig slamkrypa växer oftast i grunt vatten på sand eller dy i sjöar och vattendrag ofta tillsammans med andra slamkrypor. Förmodligen förbisedd. 

Tretalig slamkrypa är ettårig och växer på slam- och sandbottnar i svagt näringsrika vatten. Den är konkurrenssvag och gynnas av störningar som tramp av betesdjur eller iserosion. Arten hotas av att dess lokaler växer igen med vass, kaveldun eller starr. Den tycks ha minskat genom åren, sannolikt till följd av minskat strandbete och ökad eutrofiering.

Europa, Asien. I Sverige i Götaland, Svealand och utefter Norrlandskusten. Regionalt rödlistad – hotklass R (regionalt hotade).

47 aktuella lokaler i 13 församlingar. 4 gamla uppgifter från 4 församlingar.