Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Kulturmark, grusplan?, sannolikt tillfällig. - 1 (1 ).
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
689 Atriplex hortensis L.
This species is considered to originate from Asia. As it is cultivated (subsp. hortensis), it is spread over large areas (even outside the marked area) and occurs as a weed (as well as subsp. nitens [Schkuhr] Pons, see no. 690) in Europe, W. Asia and N. America. The map is incomplete in many respects.
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Trädgårdsmålla var i äldre tid en vanlig köksträdgårdsväxt. Från Skåne finns fröfynd från 1100-1200-talet (Hjelmqvist 1991). Numera ser man den då och då på jordhögar, gårdsplaner, ladugårdsbackar, utkastplatser och andra ruderatmarker. Den är bofast i landskapet men obeständig på de enskilda växtplatserna.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Odlad som prydnads- och köksväxt, och tillfälligt förvildad.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Två varieteter, trädgårdsmålla och röd trädgårdsmålla, är kända, de har här inte hållits isär. Asiatisk grönsak och prydnadsväxt känd i Skåne sedan 1100–1200-talen (Hjelmqvist 1991) och förvildad i Sverige från 1750-talet. Odlingen som köksväxt har praktiskt taget upphört.
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
Ett drygt 20-tal lokaler inom Mälarslätten, Skogslåglandet och Nedre Bergslagen, de flesta uppgivna före 1950-talet.
[Odlad (förutom i några sena fall på grund av kulturhistoriskt intresse) har författaren under 1970-talet endast sett mållspenaten vid en bondgård i Västerfärnebo kyrkby (1977), årligen radsådd i kökstäppan med eget frö och skördad under hela sommaren. Fröet hade från början erhållits från en annan gård i samma socken. (MALMG. 1978a.) Nordligast anmärkt odlad i Ljusnarsberg: Kopparberg [1930-talet] (Almquist).]
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: åtminstone sedan 1100-talet odlad som grönsaksväxt (mest förr, HHje 1991) och som eternell; lätt självsådd och bofast i landskapet även om oftast obeständig på de enskilda lokalerna.
Förändring och hot: okänt.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Trädgårdsmållan, som troligen härstammar från Asien, är en gammal trädgårdsväxt; den odlas som grönsak och som prydnadsväxt. I Småland fanns den redan under tidigt 1700-tal (i odling vid Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult, Linné ms 1732). Både gröna och rödlila former finns, och båda kan påträffas förvildade i gårdskanter, vid gödselstackar, i övergivna trädgårdar och på skräpmark. Ibland slår växten upp då jord grävs om och fröreserven aktiveras.
Huvudsakligen påträffar man dock trädgårdsmålla som ett mer eller mindre tolererat ogräs i trädgårdstäppor, där den ibland har funnits sedan länge (ibland utnyttjas den ännu som spenat), och så har den tydligen alltid förekommit. Elias Fries (ms 1810b) skrev: ´Ingen växt kan göra mera anspråk på sin rättighet att upptagas i en Svensk Flora än denna; ty var jag varit växer såväl den allmänna som den röda vilda, såsom vid Wexiö, Halmstad, Unnaryd o.s.v. och i Femsjö Socken är den röda ganska allmän i alla kålgårdar ehuru den aldrig i den blifvit planterad.´ (Arten togs dock inte med i den tryckta Femsjöfloran, E. Fries 1825–26!) Drygt åttio år senare skrev Wetter (ms 1894) om förekomsten i Sävsjö Vrigstad: ´I gamla trädgårdar, der den någon gång varit odlad, kan den bibehålla sig mycket länge´.
Ett tidigt fynd gjordes 1847 på barlast i Kalmar Kalmar (Scheutz 1857).
Funnen i 41 rutor; tidigare uppgifter från 43 rutor. Ganska sällsynt i Kalmar län, sällsynt i övrigt; mycket få aktuella uppgifter från Jönköpings län. – Trots ett antal temporärt etablerade bestånd i trädgårdsmiljö nog ändå att beteckna som tillfällig.
Aktuella lokaler i Jönköpings län. Värnamo Dannäs Eklanda (5D6g 0436), trädgård, 1988 (JS, !ThK). Rydaholm 300 m NNV Bokehill (5E4c 1413), gödselstad, 1984 (IC). Tranås Säby 150 m O Säby kyrka, gräsplan, enstaka 1998 (JJ); 200 m NO Åbonäs (7E6j 1136), gödselstad, tillfällig, 2 ex 1989 (JJ).
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Trädgårdsmålla härstammar från Asien och är naturaliserad i centrala och södra Europa. Den är en gammal kulturväxt som odlats både som grönsak och för prydnad men är också inkommen med barlast. Trädgårdsmålla är främst noterad som utkast på jordhögar och kan hålla sig kvar på en lokal under några år. Vid Capellagårdens kompost där den noterats mellan år 2004 till 2021 har troligen nytt plantmaterial fyllt på under perioden.
Trädgårdsmålla kan förväxlas med glansmålla A. sagittata. Trädgårdsmållans blad är ljusgröna och mjöliga på undersidan endast som unga. De basala loberna på bladen är små och bladkanten nästan helbräddad eller svagt flikad. Trädgårdsmålla har en form där hela växten är brunviolett och som är ganska vanlig i odling (röd form). Glansmålla har blad som på ovansidan är mörkt och glänsande gröna medan undersidan är tydligt mjölig. Bladen har stora, basala lober och kanten är tydligt flikad.
Inkommen och tillfälligt utkommen.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Förvildad, inkommen, tillfällig.
Gammal ”spenatväxt”, belagd från odling på ön redan 1701–02 av Münchenberg. Under våra inventeringar funnen som tillfälligt förvildad (Johansson & Larsson 1996). Tidigare även inkommen med sjöfarten till hamnar, t.ex. funnen på barlast i Klintehamn 1926 och Kappelshamn 1917 (se nedan).
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Trädgårdsmålla har odlats sedan medeltiden. Den påträffas ibland självsådd i trädgårdar, på vägkanter och tippar.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Åtminstone tidigare odlad som grönsak, numera sällsynt odlad men kan tillfälligt finnas på tippar och utfyllnader. Rapporterad från 8 lokaler i 8 rutor.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
I äldre tid, fram till 1900-talets början, odlades den ettåriga trädgårdsmållan som spenatväxt. Den självsådde sig därvid oundvikligen i kålgårdar och kring uthus. Arten har länge varit ur modet som köksväxt, men på senare tid har den åter blivit något vanligare i odling och därmed också som förvildad på skräpmark och i trädgårdsland.
Europa, västra Asien. I Sverige odlad sedan äldre medeltid (Hjelmquist 1991) och ofta förvildad.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Odlas som grönsak, sällsynt som förvildad i Uppland. Förekommer i en grön och en röd färgform. 28 kartblad, 32 kvadranter.
Almq. Odlad och mer eller mindre varaktigt förvildad, även tillfälligt adventiv.
Trädgårdsmålla har påträffats invid trädgårdsland, i koloniområden och på tippar.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Gammal trädgårdsväxt som förr användes som grönsak och tillfälligt förvildades. 7 gamla fynd. Va, Lindesnäs (Arnell 1902 och 1924b); Glamsen skogvaktarbostället såsom ogräs sedan många år (Almq enl Arnell 1924b samt belägg från 1917 och 1918 i S och UPS, !M Gustafsson. Först uppgiven som A nitens, glansmålla); Gä, hamnen 1810 (Hartman 1848); kålhage vid kasern 1874 (RHn i UPS); kålhage på Södermalm 1847 (CHn i UPS); Sörby 1865 (RHn i UPS); Kjellbeck 1865 (CH Thedenius i S).
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Två gamla noteringar finns, den ena på barlast, och tre sentida, alla på dynga, kompost eller skräphög.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ibland odlad i trädgårdar, mest i äldre tid; även funnen på barlast. En äldre uppgift.