svedstarr

Först uppgiven av Sjöstrand (1833), som C. ustulata.

516 Carex atrofusca Schkuhr

This arctic-montane species belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. I, p. 46 and map 39). Three closely related taxa, described as separate species but more probably of subspecific rank, are tentatively mapped, viz. C. stilbophaea V. Krecz. in S. C. Siberia, C. oxyleuca V. Krecz. in C. Asiatic montains and C. podocarpa R. Br. in the Rocky Mts. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 76.

En glestuvad starr med skiljda han och honax. Strået som blir upp till 30 cm högt är något nickande i toppen och har ett ensamt hanax och under ett till tre hängande honax. Både fruktgömmen och axfjäll är svartglänsande. Bladen är korta och ganska breda, 3–4 mm, oftast finns ett till två korta stråblad.

Förväxlingsrisk:
Honaxens korta hängande axskaft gör att den påminner om en storvuxen och mörk dy- eller sumpstarr (C. limosa, C. magellanica) Dessa starrar växer dock sällan i rena fjällmiljöer utan trivs bäst på sur fuktig torvmark i låglandet. Dessutom har de ljusbruna ax med rundade fruktgömmen och stråna sitter enstaka längs en lång jordstam.
Svartstarr (Carex atrata) kan med sina nickande strån och mörka ax vara något lik vid en första anblick. Den saknar dock ett separat hanax utan har hanblommor vid basen av varje ax. Fruktgömmena är vidare tydligt gröna och inte glänsande och dessutom sitter de enskilda axen på styvare skaft som inte hänger utan ofta pekar snett uppåt.
Sotstarr (C. fuliginosa) hittas enbart i de allra nordligaste fjällen och har svartaktiga något hängande ax. Dock saknar den precis som svartstarr separat hanax och de nedre axen sitter på skaft som är flera gånger längre än axen själva.