Hallands Flora
Styv glasört är ursprunglig. Den är saltberoende och växer beståndsbildande vid havsstränder på långgrunda, sandiga/leriga bottnar som tidvis torrlägges.
Publicerad som Salicornia dolichostachya ssp. strictissima - styv glasört
Salicornia procumbens
styv glasört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
styv glasört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Inga foton finns för detta taxon.
Inga nycklar finns för detta taxon.
Styv glasört är ursprunglig. Den är saltberoende och växer beståndsbildande vid havsstränder på långgrunda, sandiga/leriga bottnar som tidvis torrlägges.
Publicerad som Salicornia dolichostachya ssp. strictissima - styv glasört
Se styv glasört Salicornia procumbens subsp. procumbens
Tillfälligt inkommen; enligt Nannfelt (1955) sannolikt introducerad genom sjöfarten, möjligen med ballast.
702 Salicornia europaea L.
This polymorphic species includes here the species (or subspecies) leiosperma Gram, ramosissima (Woods) Moss and dolichostachya Moss (and possibly same other lower taxa). The species s. lat. occurs along the coasts and in saline inland places in C. Europe and far eastwards. The distribution area in Asia is marked approximately. In western N. America subsp. rubra (A. Nels.) Breit. is distinguished. This species s. lat. belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. Il, p. 190 and map 181). Same taxon (or taxa) of this S. europaea group also occurs in several places in C. and S. Africa. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 135.
Styv glasört växer på skyddade och gärna tidvattenpåverkade strandängar. Den är i vårt land främst funnen längs västkusten där den växer närmare havet än släktingen glasört S. europaea. Växten är funnen under 1800-talet på schäferiängarna nere vid Ottenby, Ås sn. Det framgår inte närmare i vilken miljö som fynden är gjorda. I Sterners liggare finns antecknat att han själv noterat styv glasört på östra schäferiängen i stora bukten 1911, 1915, 1917, 1920 samt 1924 där den växte tillsammans med glasört. Arten får därför anses ha varit väl etablerad på Öland men är inte sedd på snart 100 år; den är eftersökt i området under inventeringen. Fynd av styv glasört från Öland tas upp i Jonsell (2001).
Det kan vara svårt att skilja de båda glasörtsarterna från varandra men växer de tillsammans brukar det gå att se skillnader. Styv glasört växer mer upprätt och har tydligt uppåtriktade grenar som avgår i spetsig vinkel från huvudstammen. Sidoblommorna hos styv glasört är knappt mindre än den centralt placerade blomman medan hos glasört är de sidoställda klart mindre. Styv glasört växer också närmare havet och översvämmas oftare vid högvatten.
Gammal, förr bofast, numera utgången.