Taxasida

stor trampört

Polygonum aviculare subsp. aviculare

stor trampört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

stor trampört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • stor trampört
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Polygonum aviculare subsp. aviculare
Vetenskapligt namn, fullständig form
Polygonum aviculare subsp. aviculare
Svenskt namn
stor trampört
norwegianBokmal
greintungras
norwegianNynorsk
greintungras
Finskt namn
isopihatatar
finlandSwedish
stor trampört
Danskt namn
Almindelig vej-pileurt
Foton
Patrik Engström
Häverö kyrka, Norrtälje kommun 2023-08-20
Ingemar Gustafsson
Nässjö 2021-09-24
Ingemar Gustafsson
Nässjö 2021-09-24
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Kusten Själevad 1863 (V. F. Holm GB det Blom). Ådalen Bjärtrå Sandö 1966 (Evers h).

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Inhemsk på havsstränder, täml. allm.–allmän i åkrar och på allsköns ogräsmark, konkurrenssvag och därigenom starkt beroende av upprepat slitage. Få insamlingar från kalkmark.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Hudiksvall Bjur­åker Änga, 68599 15349, jordtipp i åkerkant 1998 (ALA); Friggesunds reningsverk, 68643 15396, 1999 (ALA), 686408 153932, utkast 2014 (ALA i S, det. Th. Karlsson); Stråsjö, 68715 15254, 1999 (ALA); Sebbersvallen, 68839 15372, 1999 (ALA); Ljusdal Järvsö Lövängs jvstn, 1920 (SÖD i S, det. Th. Karlsson); Ljusdal Borr by,68573 15147, 1921 (GLM i S, det. Th. Karlsson); Nordanstig Gnarp Norrfjärden, på tångvall, 68845 15855, 2009 (DIN i S, det. Th. Karlsson); Jättendal Lindsta, 68745 15755, 1977 (OÅK i S, det Th. Karlsson); Ovanåker Alfta Kyrkbyn 1920 ( FRA i S, det. Th. Karlsson).

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Stor trampört är spridd i hela Blekinge, men förmodligen något ovanligare än bägartrampört (bekräftad från 4 rutor).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: okänt.
Kommentar: B, granskare TKa och KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
P. aviculare ssp. heterophyllum
Stor trampört har stora, röda blommor samlade i stjälk- och grenspetsar, och stjälkbladen är betydligt bredare och större än grenbladen. Den föredrar ganska näringsrik, öppen mark utan eller med sparsam växtlighet. Den är ursprunglig på havsstränder och växer både på sand-, klapper- och klippstränder, särskilt där marken berikats av drift. Långt mera spridd är den dock på kulturmark, särskilt i åkrar och trädgårdsland och på ej alltför starkt nött skräpmark (exempelvis kring hus, i grustag, på jordhögar och vägkanter). Underarten är vanligast och mest utpräglad i södra och mellersta Sverige men finns i hela landet.
Belägg har granskats från 22 rutor och 42 tidigare lokaler. Underarten förekommer i hela Småland och är nog ganska vanlig men ses åtminstone traktvis betydligt mindre ofta än smal trampört ssp. neglectum. – Ursprunglig.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Stor trampört växer främst i tre olika miljöer. Den ses på sandiga–grusiga havsstränder, ofta betade, där den växer nära eller på driftvallen. Ungefär lika vanlig är den i ruderatmiljöer exempelvis tippade jordhögar. Den tredje växtmiljön är åkrar, gärna då på trädor, där den också är lika ofta noterad. I betesmarker är den sällsynt och har sämre tålighet mot tramp och uttorkning än andra underarter.

Stor trampört är främst funnen utmed kusterna, för övrigt glest fördelad över ön. Detta kan vara en förklaring att underarten saknas i Gårdby sn som bara ha ca 50 m strandlinje. Utbredningskartan visar till viss del vilka rutor där inventerare som samlat många belägg av trampörter varit aktiva i.

Stor trampört har plantor som växer upprätt. Underarten har tydligt olikstora blad. De är stora, breda på huvudstjälken medan de är mindre på sidogrenarna; ofta är bladen bredare mot spetsen. Blommorna är samlade mot grenspetsen och nöten täcks av det rödkantade hyllet (Jonsell 2000).

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Ursprunglig på havsstränder i sand- och grusblandad tång. Även vanlig på åkrar och ruderatmark inne på ön; så har t.ex. 20 fynd gjorts i tre kartblad på norra Gotland (TK). I övrigt finns få noteringar under Projekt Gotlands flora. Statusen är därför osäker, men denna underart är troligen allmän.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Stor trampört växer på kulturskapade ståndorter, framför allt åkrar, jordhögar och skräpmarker samt på havsstränder. Det är den av underarterna som är vanligast som åker-ogräs.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa, Asien, Nordamerika. I Sverige upp till Värmland, längs kusten norrut till Västerbotten. I Sörmland allmän över hela landskapet. Stor trampört växer på skräpmark av olika slag men även på sandiga stränder.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Stor trampört växer på allehanda öppen och näringsrik mark. Oftast ser man den i rabatter, i trädgårdsland och åkerkanter, kring gödselstackar och i gödslade kreaturstramp vid ladugårdar och beteshagar. Den är vanlig också på jordupplägg, utfyllnader och i vägdiken m.m. I nya bostadsområden växer den gärna på nygjorda eller slitna gräsmattor (genvägar), intill husväggar osv.; däremot tycks den ej spridas längs skogsbilvägar. Mer naturligt förekommer den på driftvallar och fågelgödslade ytor på havsstranden.