Taxasida

spjutsporre

Kickxia elatine

(L.) Dumort.

spjutsporre är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

spjutsporre är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • spjutsporre
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Kickxia elatine
Vetenskapligt namn, fullständig form
Kickxia elatine (L.) Dumort.
Svenskt namn
spjutsporre
norwegianBokmal
piltorskemunn
norwegianNynorsk
piltorskemunn
Finskt namn
keihäsnielukukka
finlandSwedish
spjutsporre
Danskt namn
Spydbladet torskemund
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2018-06-23
Patrik Engström
Lund 2015-08-11
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2018-06-23
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Tillfälligt inkommen till Karlshamn med sjöfarten.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

1; Mälarområdet: Arboga Arboga stad 1892 (E. Söderén, LD) -93 (Victorin enligt SAMUELSSON 1925; LD, S) -95 (okänd samlare, ARB: "Victorins gård") -1903 (E. Söderén, KJN, UPS).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1637 Kickxia elatine (L.) Dumort.

Syn.: Linaria elatine (L.) Mill.

This species (incl. K. caucasica [Mussin] Kupr.) probably originates from C. and S. Europe and adjacent parts of Africa and Asia. In S. Europe subsp. crinita (Mabille) W. Greut. dominates. The species has been introduced into Ethiopia, N. America, S. Australia and New Zealand. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 390.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: har alltid varit inskränkt till Sydvästskåne men fram till 1960-talet kontinuerligt känd från minst ett 30-tal aktuella lokaler, därefter hastigt minskande – sannolikt främst som en följd av moderna ogräsbekämpningsmedel (se vidare KAO & TTy 2001a). Nationellt rödlistad (EN) och fridlyst.
Kommentar: såvitt känt förekommer endast äkta spjutsporre K. e. subsp. elatine i landskapet.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Spjutsporre är en sydlig art, som förekommer spontant som åkerogräs på kalkrik mark i södra Skåne samt på Öland och Gotland. Den är tillfälligt införd till flera andra landskap.
Spjutsporre betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Spjutsporre härstammar troligen från centrala och södra Europa samt angränsande delar av Afrika och Asien. I Sverige är den känd sedan början av 1800-talet (Skåne). Den har inkommit som barlast åtminstone till Blekinge (Fröberg 2006) och Småland (Edqvist & Karlsson 2007). Till Danmark är den troligen införd med klöverfrö (Hartvig 2015). Idag växer spjutsporre i vårt land främst som åkerogräs i Skåne och på Gotland.

Spjutsporre växer i åkrar som är måttligt besprutade, glest bevuxna och helst med vårsådda grödor. Eftersom den blommar sent på säsongen, juli till september, hinner inte alltid plantan sätta frukt innan åkern plöjs upp. Dessutom är den beroende av långa och milda höstar för att ge rik frösättning. Fröna har svårt att sprida sig utan ramlar rakt ner när kapseln öppnar sig. Spjutsporre växer mycket sällsynt på Öland som åkerogräs. På en lokal har den spridit sig ut i en närbelägen alvarmark där den växer på lite fuktigare vittringsgrus. Tillfälligt är den funnen i ett stenbrott, som trädgårdsogräs och i kanten av en nygjord cykelbana.

Spjutsporre är endast känd från två områden på Öland. Den upptäcktes 1960 i en vall nära Albrunna, S. Möckleby sn. Där återfanns växten i ett par åkrar 1998 och har sedan dess förekommit årligen inom området. Vid Nedre Vannborga, Köping sn, hittades spjutsporre i en åker 1995. Den fanns kvar 2014 men var sparsam eftersom åkern då omförts till vallodling. Spjutsporren klarade sig kvar genom att växa på en traktorväg. Tillfälligt har växten noterats i ett stenbrott nära Övra Vannborga dit den troligen kommit med tippade jordmassor och samma år även i en åker nära Äleklinta, Alböke sn.

På Öland är endast underarten äkta spjutsporre subsp. elatine känd.

Inkommen kulturföljeslagare, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Gammalt ogräs.
Spjutsporre är företrädesvis ett åkerogräs (korn, havre, vete, råg, rågvete, raps, ärtor, träda), som utvecklas om sensommaren och hösten och ofta framträder mer i stubb-åkrar, efter skörden. Några fynd har gjorts även på grusigt, märgligt alvar nordost om Havdhems samhälle. Arten har alltid varit sällsynt, men Johanssons (1897) lokaler stämmer förvånansvärt bra med dagens.
Spjutsporre är fridlyst.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
I arten ingår två underarter som omnämns i Västergötlands flora, äkta spjutsporre subsp. elatine och hårig spjutsporre subsp. sieberi, vilka redovisas under respektive underart.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Adventiv och tillfällig. Spjutsporre är funnen en gång som tillfälligt inkommen på ruderatmark.

Europa, sydvästra Asien. I Sverige främst i Götaland. Nationellt fridlyst sedan 1999.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Förekommer framför allt i Centraleuropa, men även på ett fåtal lokaler i södra Sverige; tillfällig inkomling i Uppland. Fridlyst, rödlistad. Ej funnen efter 1990.
Almq. Tillfälligt på barlast.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Tillfälligt inkommen. , hamnen 1884 (RHn i UPS).

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Spjutsporre påträffades tillfälligt fyra gånger under 1800-talet: